Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det är mulet men svalorna flyga högt - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
den där pojken att göra, sade han, och det tyckte
väl inte du heller?
— A, jag? Men Daniel!
— Ja, du skrev inte till mig när han var född.
— Jag hann inte, Daniel. Han levde endast några
dagar.
"Där skola icke mer finnas barn som leva endast
några dagar." Daniel kom med ens ihåg bokmärket
i bibeln och de förfärliga understrykningarna.
— Du skrev inte när han var död heller, sade
han. Du skrev bara: "Nu behövs inga pengar mer."
Men du tyckte väl inte jag var värd ens att höra
om barnet. "Och när han stöder sin hand mot
väggen, bliver han stungen av en orm." Jag vet
nog, må du tro, vad du tycker om mig.
Maria förstod inte vad han menade. Hon hade
totalt glömt bort att detta var ett bibelcitat, och att
hon strukit under det. De bokmärken Daniel rivit
ur bibeln, hade hon aldrig lagt dit igen, och hon
slog numera aldrig upp profetenia.
Han måste förklara för henne vad hon menade.
Så tvangs hon alltså nu i denna stund, då de skulle
talas vid om Skördatorp, att höra omigen både om
sitt elaka brev och om bibelspråken.
— Ja, förlåt, Daniel, sade hon, men jag var så
förtvivlad. Om du träffar någon som är riktigt
elak som jag var, så kom ihåg, att han är i djup
förtvivlan och döm honom inte.
— Kommer du alltid ihåg det? frågade han, inte
riktigt blidkad ännu. Dömer du aldrig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
