Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
Det bief hårda tider för Agda Hult.
Då modern på söndagskvällen såg henne in-
träda, märkte hon genasit, att dotterns ljusa morgon-
lynne var försvunnet. Blek och tyst, satte sig Agda
vid bordet och försökte dricka det varma kaffe,
som under trugande bjöds henne. På sin mors ifriga
frågor svarade hon undvikande och knapphändigt.
Men den gamla gaf sig tillfreds. »Något gnabb
dem emellan», t änkte hon. »Det blir väl snart väl
igen. Och så är hon trött. Det är bäst, hon kom-
mer till ro så fort som möjligt, helst hon ska’ upp
till a rbetet så tidigt.»
Agda hade emellertid skjutit sin stol till ett
hörn af rummet och följde nu därifrån moderns
alla rörelser med förvirrade, slött skygga blickar.
Hon kunde knappast finna en redig tanke — kände
bara en sugande längtan efter mörkret. Hennes
medvetande var som tillstängdt för allt det, som
händt under dagens lopp, men fragmenter af länge-
sedan upplefvade tilldragelser framblixtrade esom-
oftast med sällsam klarhet. Plötsligt genomfors
hon af en sprittning, reste sig till hälften och stirra-
de med af skräck vidgade ögon på modern, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
