Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8i
smaker hän i ömhet för hela världen, och är så
stolt, att man tycker sig förmer än alla andra, och
så rik — o, så gränslöst rik —» hon sökte efter ord
men fann inga. Höjde så en lycklig suck, stoppade
täcket om sin gosse och sade med en nyans af med-
lidsamt förakt i rösten: »Det tjänar ingenting till
att förklara sådant för dig. Karlar begripa inte
ett dugg af våra affärer. Låt oss se på Sven!»
Far lät beskyllningen mot sitt kön passera oan-
märkt och letade fram Sven, som lagt sig skaf-
föttes och var insnärjd i en hylsa af sängkläder.
»Tusingen vete, hvar vi fått den pojken ifrån»,
sade han och lade honom bredvid Hjalmar. »Han
har inte ett drag af oss. Rödhårig och uppnäst.»
»Du pratar. Hans hår är guldgult», menade
mor. »Och så klok han är ! Den pojken blir något
stort, skall du få se . . . Ack, den som bara hade
pengar, så finge han gå läsvägen ! Men det ser
omöjligt ut.»
Far såg ett tillfälle att gifva mor betaldt för
gliringen mot karlarna och sade tankfullt:
»Kanske barnhem ...»
»Inrättningsbarn bli alldeles som kroppkakor
utan kryddor och fläsk», afklippte mor bestämdt.
»Det vet du väl P»
»Nej, jag känner ett exempel på motsatsen.»
»Ja, en fluga . . . Men skulle du kunna und-
vara honom, säg?» Mors röst var inträngande.
»Inte. Jag sa’ det bara på nojs», lugnade far.
»För resten samla vi ju sparmärken för hans skull.
Det är ju något att se fram till under allt trälande,
Maria Sandell. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
