Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
säkra skick, »titta så stiligt och hör en så’n gentil
musik ! Tst !»
Bring gjorde åter en tvär vändning, följande
riktningen af kvinnans utsträckta pekfinger med
sin blick, och hela hans kropp intog omedelbart en
lyssnande, infångande ställning, under det butel-
jen opåkalladt dunsade i gräset. Ty hvad han
såg och förnam, verkade i hans blott halft förslöade
själ som en låga i ett mörkt rum Hans instinktiva
men kufvade skönhetsglädje gjorde sig med ens
fri och svingade hän mot de fladdrande dukar, som,
röda och glänsande af gyllene grönt, aftecknade sig
mot rymdens af lätta skyar omsväfvade blå.
Han var icke längre uteliggaren Bring, hela
hans förtappade spritstinkande jag fanns icke
mera, hade aldrig funnits — han var en man un-
der fanan, kämpande för människorätt. Och dessa
gyllene pikar, som blixtrade likt eldtungor öfver
de häfvande människovågorna, dessa eldande ton-
kaskader, detta tramp af mångtusen målmedvetna
män och kvinnor! Syner fyllde hans själ. Blod af
hans blod voro de, dessa otaliga under fanor och
standar. Födda i armod, fostrade under orättfär-
dighetens färla med generationers slafinistinkter i
blodet, bröto de dock sina fjättrar, dessa, luftade
sina hjärnor från den mörkrets ohygglighet, hvar-
med slugt beräknande förtryckare bemängt dem,
helade sina sår, allt i åstundan att snarligen kunna
i solens fulla ljus stå som ädelvuxna lemmar i
mänsklighetens lekamen. Och han var en af dem...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
