Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Några allmänna betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
för ett Fruktbart, positivt arbete. > Och en vink om hur det skulle
kunna tillgå giver samme författare på ett annat ställe, där han
säger: Vi hämta med förkärlek, särskilt när del gäller tekniska
och ekonomiska ting, våra förebilder från Tyskland. Man kan
beundra tyskarnas organisationsförmåga; för min del tror jag
dock att del vore lyckligt, om vi kunde korsa det tyska systemet
med några inslag av sunt demokratisk amerikansk organisation.»
Den hos en del entusiaster uppkomna tanken på all àterlocka
de redan utvandrade titi Sverige är enligt min mening outförbar
utom möjligen i ett eller annat enstaka fall. Vidsynta svenska
Amerikaforskare ha också insett delta. Sålunda yttrar den förut
omnämnde E. 11. Thörnberg i en avhandling om
svensk-amerikanerna och Sverige: >Än i ett hänseende, än i ett annat verka
faktorer, som fjärma de utvandrade frän hemland och hemmavarande,
ehuru vår egen utveckling i vissa fall glider åtskilligt i riktning
mot den anglo-anierikanska folkvärlden. Det avlägsnande, som i
alla händelser sker, jämte de obestridliga ekonomiska fördelar, som
Amerika erbjuder, måste väsentligt reducera våra förväntningar på
en större återinvandring. Amerikas dragningskraft pà dem, som en
gång blivit hemmastadda inom dess gränser, är ofantlig. I all
synnerhet verkar den på kvinnorna. Barnen spela i detta avseende
en utomordentlig roll. Äro de födda eller fostrade därute och ha de
tillbragt några år i de amerikanska skolorna, då ges föga hopp för
deras trevnad här.»
Vad underklassens barn» åstadkommit såsom svensk amerikaner
skall visas i några av de följande kapitlen. Den med Amerika
obekante läsaren skall knappast undgå att känna sig förvånad däröver,
så storartat är det verk, som dessa fattiga utvandrare från Sverige
uträttat i sitt nya hemland. Nå, men alla de otaliga, soin misslyckats
och gått under, skall inlet sägas om deni? frågar kanske någon av
de många Amerikatvivlare, som så gärna vilja slà pà den
strängen. Om de vore värda det, eller om de utgjorde något avsevärt
antal, eller om landet och dess förhållanden vore skuld till deras
missöde, skulle jag skriva om dem också utförligare, än vad som
kan komma till synes på enstaka ställen i boken. Men nu är det så,
att historien om alla dessa förolyckade existenser är till största
delen cn myt, uppfunnen av personer, som gjort till sin uppgift att
nedsvàrta och beljuga Amerika. Det ligger i öppen dag, alt bland
ett visst antal människor det alllid måste finnas en viss procent,
som av cn eller annan anledning icke lyckas så bra i sina företag
som de andra, eller som icke bry sig om att företaga sig någol. Icke
alla svensk-amerikaner ha rätt att vänta samma framgång. Varför?
Emedan de icke alla äga samma arbetsförmåga, samma ihärdighet,
samma tur, icke alla äro lika påpassliga. ordentliga, flitiga,
beräknande eller omtänksamma. Men pratet om, alt tusenden gå under
i elände, eller hur nu frasen lyder, är prat och intet annat. Lät oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
