Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Några allmänna betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
intogo svenskarna tredje rummet. Irländarna kommo först med
974 pr 100,000, därefter schweitzarna med 602 och sä svenskarna med
553 pr 100,000, d. v. s. 55 hundradels procent. Det är ju en
hög siffra, inen steget därifrån titi studieresandens 37 procent är
dock betydligt! Närmast efter svenskarna kommo tyskarna med
551 pr 100,000, fransmännen med 524, norrmännen med 511 och
Danmark med 387 pr 100,000. Av de under det senaste räkenskapsåret
å dårhusen intagna kommo också irländarna i främsta rummet
dc komma alltid främst, när det gäller alt bli tillvaratagna på
allmän bekostnad, i fattighus och fängelser likaväl som på dårhus ,
scliweitzarna i andra rummet. Men här kommo norrmännen före
svenskarna med 133 och svenskarna blott med 131 pr 100,000.
Mellan dem och danskarna voro 6 nationer. F.ndast 97 danskar
pr 100,000 intogos det året å dårhusen. Dessa siffror visa tydligt
att svensk-amerikanerna och norsk-amerikanerna falla offer för
vansinnet lättare än dc flesta andra invandrade folken. Då
vansinnessiffran i Sverige tilltager i sådan oerhörd progression, jämfört med
vad fallet är i Amerika, är det väl icke orimligt att antaga, att
svensk-amerikanerna bära fröet inom sig, ärvda anlag så att säga.
Att skylla förhållandet endast eller huvudsakligen på hemlängtan
torde vara förhastat. Hemlängtan anfäktar väl alla folk mer eller
mindre, når de komma till ett främmande land. Italienarna lida
säkert lika mycket av hemlängtan som svenskarna. Dc äro mycket
ivrigare än svenskarna att spara ihop pengar med tanke på att
återflytta till sitt fädernesland. Likväl stå dc sist i listan i fråga
om vansinne, med endast 136 pr 100,000, således icke ens en
fjärdedel så många som svenskarna. Hos de flesta invandrare, svenskar
såväl som andra, går hemlängtan över på kort tid. För egen del har
jag aldrig iakttagit den i så utvecklad grad hos någon att den skulle
kunna antagas leda till sinnesförvirring. De, som anfäktas därav,
kunna ju, om de verkligen allvarligt önska det, ulan någon nämnvärd
svårighet, ifall de vilja arbeta och spara, fä den stillad genom att
göra en resa till hemlandet i likhet med så många andra
svenskamerikaner, som flacka och fara mellan Sverige och Amerika.
Det må vara sant, som flera författare anmärkt, att falsk stolthet
i många fall hindrar dem från att återvända och utsätta sig för
gyckel och speord, därför att dc blivit besvikna i sina
förhoppningar, och att de därför hellre stanna kvar och lida i tysthet.
Jag vill ej bestrida det, emedan jag ej vet något därom ocli icke
kan sätta mig in i en dylik tankegång. Ett faktum år i alla fall, att
de flesta, som längta till Sverige, efter sin återkomst dit längta lika
starkt tillbaka till Amerika.
I sin bok History of the Scandinavians of the United States
skriver O. N. Nelson: »Det är svårt att angiva någon särskilt
för-hårskande orsak till den verkliga eller skenbara vansinnestillväxten
bland skandinaverna i Amerika. Sannolikt gör deras allvarliga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
