Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. En blick på den amerikanska kartan och dess historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL 2.
En blick pä den amerikanska kartan ocli dess historia.
Hur har icke allt förändrats! Ser mitt
öga månne lätt?
Gärd vid gärd och teg vid tegar på den
fordom vilda slätt.
Ingen indian med skalper och med
svanens fjädrar prydd
Ser jag mer, blott några spillror av en
tid, som är förflydd.
J. A. Enander.
Från geografilektionerna under min skoltid minnes jag ännu,
vilken vikt det lades vid, att vi skolpojkar ordentligt lårde oss
namnen på alla de otaliga provinserna, departementen, kantonerna
och allt vad de kallades i de europeiska rikena, där sällan eller
aldrig någon svensk slog sig ned för livstiden, medan de
nordamerikanska staterna, i vilka redan då ett hundratusental svenskar
eller flera bosatt sig, lämnades så gott som alldeles obeaktade.
Detta var i stil med språkundervisningen, som gjorde franskan till
ett viktigt ämne och behandlade det blivande världsspråket
engelskan som en bisak. Det år åtminstone att hoppas, att undervisningen
ej är fullt så opraktisk nu. Säkert är, att det mesta jag visste om
Amerika före min utvandring var hämtat ur reseskildringar ocli
berättelser. Att kännedomen om Amerikas fysiska och politiska
geografi är ganska skral än i dag bland hemmasvenskarna, råkar
jag ha reda på, och det torde därför vara på sin plats i ett verk
sådant som detta all orientera läsaren en liten smula i det
främmande landets förhållanden, innan vi gå vidare i skildringen av
svensk-amerikanernas historia. Jag skall försöka att icke göra min
lektion lång eller tröttande.
Om läsaren alltså lägger framför sig en karta över Förenta
staterna, skall han finna landet uppdelat i ett slorl antal (48)
stater, de minsta belägna i östra delen av landet, de största i den
sydvästra delen. Dessa stater ligga alla mellan breddgraderna
25 och 49 och mellan längdgraderna 67 och 126, och hela området
mäter från öster till väster på det bredaste stället, d. v. s. närmast
söder om Kanadas gräns, 3,100 eng. mil (4,990 kilometer) och från
norr till söder 1,780 mil (2,865 kilometer). Ytinnehållet utgör
omkring 3,100,000 kv.-mil (8,033,075 kv.-kilometer) eller nära 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
