Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk-Amerikanernas val av boningsplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Unonius var född i Helsingfors 1810, son lill lagmannen Israel
Unonius. Familjen flyttade till Sverige och U. blev studenl 1830
samt avlade kameralexamen 1833. Under kolcraepidemien 1834 tog
ban plats som biträdande underläkare vid ett av Stockholms
kolera-sjukhus, varefter lian någon lid studerade medicin vid Uppsala
universitet. 1841 utvandrade han, som nämnt. Nybyggarlivet blev
honom snart för tungt, och som han redan flera gänger hållit
gudstjänster i sin stuga, till vilka grannarna infunnit sig, övertalade
hans vänner honom alt ägna sig åt prästämbetet. Han ingick 1842
vid ett episkopalkyrkan tillhörigt prästseminarium, genomgick en
treårig kurs och blev prästvigd 1845. Han blev därpå utsänd som
missionär bland skandinaverna i Wisconsin. Så länge lian drog
lön från den amerikanska missionskassan gick det bra, men när
ban försökte stifta egen församling ocli ville, atl församlingsborna
skulle avlöna honom, fick han till svar, att i Amerika fås
evangelium för intet. 1849 flyttade han till Chicago och stiftade
en svensk episkopalförsamling. Ilär verkade han oförtrutet och
var särskilt under koleraepidemien i början av 1850-talet de
svenska invandrarna till stort gagn. 1853 besökte lian Sverige och 1858
bosatte han sig där och ingick i tullverkets tjänst. Riksdagen
tilldelade honom en belöning av 3,000 kronor Tör hans arbete bland
utvandrarna. 1863—88 var han tullförvaltare i Grisslehamn,
samtidigt utövande prästerlig verksamhet, då tillfälle därtill yppade sig.
Han avled 1902 på Hacksta gård i Uppland, vilken ställts till hans
förfogande av hans ene svärson, bruksägaren Hugo Tamm. Unonius
utgav bl. a. det förträffliga memoarverket Minnen från en 17-årig
vistelse i nordvästra Amerika, vari han utförligt och intressant
skildrar sina amerikanska erfarenheter.
Rland medlemmarna av Unonius’ koloni befann sig cn f. d.
löjtnant Polycarpus von Schneidau, som kom att spela cn roll i
Svensk-Amerikas historia. Han var född i Kisa, Östergötland, 1812,
son lill major von Schneidau. I unga år ingick ban vid Svea artilleri
ocli befordrades inom kort till löjtnant. Genom att gifta sig med
en judinna ansågs han enligt den tidens inskränkta tänkesätt ha satt
cn fläck på officerskårens anseende och tvangs därigenom att
resignera från sin befattning och lämna landet. Som han var gammal
bekant lill Unonius, slöl han sig till dennes koloni i Wisconsin, men
flyttade redan 1845 lill Chicago, där han snart erhöll en lönande
befallning som civilingenjör. Med pengar, som sångerskan Jenny
Lind under sin konsertresa i Amerika försträckte honom till inköp
av en daguerrotypapparat, uppsatte han en fotografialelje, den
första i Chicago och troligen i bela västern. 1851 utnämndes han
till svensk-norsk vicekonsul. Han skötte sin befattning med
beundransvärd duglighet, så länge hälsan stod bi. Han avled 1859.
Under 1810-talet anlände åtskilliga större sällskap av utvandrare
från Sverige. En Daniel Larson kom 1844 frän Jönköpings län som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
