Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Svensk-Amerikanernas val av boningsplatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
1 södra California finnes en lilcn svensk koloni i och omkring
släden Riverside. Inbyggarna) i denna trakt syssla med apelsinodling.
Vid Escalon nära Stockton i mellersta California grundades 190-1
en svensk koloni av en svensk vid namn Lindström, som några är
därefter avled. På Californias nordvästra kust finnas rätt mänga
svenskar i trakten av städerna Eureka och Arcata, ell par hundra
mil norr om San Francisco. Men, som sagt. alla dessa samhällen
äro obetydliga i jämförelse med österns och meilanstaternas.
Vi ha av det föregående sett, att de förslå årtiondenas invandrare
vanligen tillhörde jordbruksklassen och kommo i grupper frän
samma hembygd, med föresals att slå sig ned i varandras närhcl,
och att de först befolkade Mississippidalen och andra delar av
mellanstaterna, där jorden var billig ocli bördig. Efter
inbördeskrigets slut började yrkesarbetare bli efterfrågade, och från den
liden kan man räkna utvandringen av hantverkare, vilka först
slogo sig ned i österns fabriksstäder, därefter i de större städerna
längre västerut och slutligen i västkuststäderna. Nu för tiden och
sedan många år tillbaka går den svenska utvandrareströminen
nästan uteslutande till städerna. Och att lantungdomen även flyttar
lili städerna är en gammal historia. Redan så långt tillbaka sora
i slutet av 1850-talet klagade en lantpastor över. att i hans
församling fanns nästan ingen ungdom, och att de flesta medlemmarna
voro över 05 år gamla. Landsbygden lockar icke med samma kraf|
som fordom. Det är ju också, sedan all regeringsjord. som duger
till något, för länge sedan lagils i besittning, och sedan aili
jord-värde sligit till en förut oanad höjd, oerhört myckel svårare alt
sia sig ut på landet än förut. 1 or den obemedlade är det hart när
omöjligt. Men det är ej blott detta, som vållat omkastningen i
utvandrarnas tänkesätt. Del är tidsandan, som. påverkad av
industriens kolossala uppsving, gör stadslivets lockelser, den högre
arbetslönen och den kortare arbetstiden så mycket mer tilldragande än
det hårda arbetet pä farmen med dess ringa ersättning. Den möjliga
utsikten till etl framlida oberoende köpes för dvrt, ivcker man.
Uet är på sätt och vis väl, att förhållandena gestaltat sig sa.
Även den jordbrukande klassens behov ha vuxit, även farmaren
önskar numera få någon liten del av bekvämligheter, lyx och nöjen.
Han är ieke tillfredsställd med de flydda tidernas ytterligt enkla
och inskränkta levnadsvillkor. Skulle del fortgå som del gick till
förr i världen, dä två tredjedelar av befolkningen bodde pa landet,
skulle konkurrensen på jordbruksområdet bli outhärdlig och
jordbrukarna ej kunna finna marknad för sina produkter. Det är ofta
illa nog, som det är.
1 följd av denna inflyttning till städerna äro de svenska
kolonierna i dem ansenliga. Vi ha sett, hur det förhåller sig i Chicago.
New York och Minneapolis, de näst största svensk-städerna, hade
1910 resp. 55,000 och 53.000 svenskar, flera således än någon stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
