Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Det kyrkliga livet och skolverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
han med om att organisera Augustanasynoden och dess första
läroverk och blev dess förste rektor. 1862 reste ban till Sverige och
blev där utnämnd till kyrkoherde i Östra Våla. 1863 flyttade han
på allvar till Sverige. Han avled 1870. Esbjörn var av ett
barna-fromt sinnelag och cn mångsidigt begåvad och bildad man. leolog
och matematiker samt väl bevandrad i astronomi, fysik, kemi,
musik, medicin och språk. Det hände en gång i Illinois, att ban
predikade på svenska, norska, tyska och engelska i sträck. I Sverige
utgav han flera böcker. Två söner till honom ha vunnit högt
anseende för lärdom, teologen d:r C. M. Esbjörn (död 1911) och
professorn vid Augustana College, Carl Esbjörn.
På Esbjörns rekommendation kallades 1852 dåvarande
vicc-pastorn i Akarp och Vittsjö, T. N. Hasselquist, till församlingen i
i Gaiesburg, Illinois. Han var bondson från Ousby, Skåne, och född
1816. Han blev student 1835 och prästvigd 1839. Vid sin avresa till
Amerika åtföljdes han av 60 emigranter från norra Skåne. Alltifrån
början blev han en av huvudfigurerna i den svenska lutherska
kyrkan i Amerika och delar med Esbjörn äran av att ha grundlagt
synoden. Han stannade i Gaiesburg 11 år och gjorde under tiden
mycket missionsarbete. Men hans egentliga livsverk var publicistens
och lärarens. Han började den svenska tidningen Hemlandet 1855
och redigerade i 21 är Augustana, utgav flera religiösa arbeten,
blev efter synodens stiftelse dess förste president och var efter
Esbjörn läroverkets rektor till sin död 1891. Av Mühlenberg College
utnämndes han till teol. doktor. Hasselquist var en man, som höll
på sin värdighet, dock utan att vara stram eller otillgänglig. Hans
styrelsesätt var patriarkaliskt. Mycket, som på 1860- och 70-talc.t
gick an, skulle icke nu duga, såsom t. ex. att ban rannsakade sina
medlärares tidningspost och undanhöll sådant, som ban ansåg
olämpligt för dem att läsa. Formaliteter voro honom en styggelse,
och för den parlamentariska ordningen vid mötena var han likgiltig.
När ett yngre och bättre utbildat släkte började växa de gamla,
till stor del oskolade prästerna över huvudet och tvärt emot hans
protester genomdrev tidsenliga åtgärder, kände han sig sårad och
visade det även. Utvecklingen kom för brådstörtat för att han med
sina gammaldags åsikter om patriarkalisk myndighet skulle kunna
sätta sig in i förhållandet. Men han var rätte mannen på rätta
platsen under synodens tidigare skeden, och som en svenskhetens
trogne väktare i främlingslandet skall ban alltid ihågkommas och
vördas.
1853 antog vicepastorn i Härlöv, Småland, Erland Carlsson,
kallelse atl övertaga vården om den nybildade svenska församlingen
i Chicago. Han var född i Suletorp, Småland. 1822, tog
studentexamen 1814 och prästvigdes 1849. Han var en handlingens man,
orädd och praktisk. Under koleraåret 1854 i Chicago var ban en av
dem, som gjorde det mesta för de nödställda. Han hjälpte invandrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
