Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Den svensk-amerikanska pressen, litteraturen och konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Men vi återgå nu lill tidningspressen. Vad svensk-amerikanerna
vilja ha är stora tidningar med många nyheter från Sverige ocli
långa följetonger, och de följetonger, som sia bäst an. äro de gamla
romanförfattarnas arbeten — Bjursten», Blanches. ICmelie
Flygare-Carléns o. s. v. En mycket omtyckt författarinna är också Jenny
Ödman. De svensk-amerikanska nyhetstidningarna äro alla veckliga
utom .Nordstjernan, som utkommer tvä gånger i veckan. Några
försök ha gjorts med dagliga tidningar. 1 S:t Paul utgavs sålunda
under ell halvt ars lid 188.") Svenska Dagbladet, redigerat av
Hjalmar Cassel. Skandia i Chicago 1890—91. redigerad av C. K.
Peterson, lyckades hålla sig uppe i 9 månader, men Dagens
Nyheter i Chicago februari 1890 levde ej ens tvä veckor.
Nyhetstidningarna utgå i en halv miljon exemplar i veckan och äro både
innehållsrika och väl skötta. De bättre bland dem äro i alla
avseenden fullt jämförliga med de svenska veckotidningarna. 1
Sverige är kritiken pà sina hall benägen atl med cn viss ringaktning
se ned pä den svensk-amerikanska pressen, men detta beror titi
en huvudsaklig del därpå, att man vet föga eller inlet om den.
1 flydda tider förekom mycket däri. som var underhaltigt, språkliga
bockar, löjliga uttryck och rena barnsligheter. Del hände på den
tiden ej sällan, alt personer utan några förutsättningar alls togo
sig för alt utgiva tidningar, troende sig kunna skörda pckuttiär
vinst av dem. Man kan ju lätt tänka sig, atl svenska
tidningsmän. som några gånger råkat pa dylika missfoster, falt för sig,
atl bela den svensk-amerikanska pressen var likadan, och därför
beslutat all ej mer öda någon tid på den. En gammal svensk
tidningsman bar berättat för mig, att på de tidningskontor, där han
varit anställd, ingen av redaktionen någonsin ens tittade i de
svensk-amerikanska bytestidningarna, vilka regelbundet kastades
oöppnade i papperskorgen. Bildade svenskar, som gjort sig besvär
atl studera Svensk-Amerika och dess press, ha uttalat sig
fördelaktigt oni den. Carl Sundbcck talar om (len mycket goda
svensk-amerikanska pressen . V. 11. Wickslröm kallade den utmärkt såväl
till innehåll som utstyrsel . Gustaf Gullberg sade, alt den är en i
stort sett både energiskt och intelligent skött press . Ernst
Beckman förvånade sig så långt tillhaka som 1882 över, all dessa
blad, som i ett avlägset land tryckas pä svenskt språk, äro både
i bildlig och bokstavlig mening sa mångsidiga, atl de äga lill sill
förfogande så pass betydande krafter, och alt man finner sä mycket
av en för oss cirklade, hemmasvenskar svarlärd förmåga atl styra
rakt på sak. att välja språket sa. atl det lämpar sig för
läsekretsen. och alt undvika den vanliga förväxlingen av tidningsartikel
och tidskriflsuppsats .
Det finnes personer i Sverige, som föredraga att läsa de svenska
nyheterna flera veckor gamla i de svensk-amerikanska tidningarna
framför att läsa dem färska i den svenska pressen, emedan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
