Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Svensk amerikanerna som jordbrukare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
och hemtrevnad som dc svenska, vare sig vi söka dem pä de stora
slätterna eller i skogsbygderna.
Stadsbor, totalt obekanta med jordbruksförhållanden, utlåta sig
stundom sä här: la, vad konst är det väl att taga sig fram,
när man får en farm till skänks och sitt uppehälle av den?» De
besinna icke, att ett stycke ouppbruten jord i en vildmark långt
från avsältningsorter, icke mer kan kallas en farm. än en ouppsägad
timmerstock kan kallas ett bus. Farm blir det först, när ägaren
förvandlat det därtill genom att bryta upp ocli beså jorden ocli
förse den med allt vad som behövs för dess skötsel
boningshus. ladugård, fähus, stängsel, lada, dragare, kreatur, redskap
och en bel hop annat, och at| även med allt detta farmaren
icke kommer långt, om ban icke har tillfållen att sälja sina
produkter. Vad det beträffar, atl en farmare får sitt uppehälle frän sin
gård, är det blott en halv sanning. Direkt kan ban aldrig vänta
att få mer än en del därav, såvitt han och hans familj önska
leva som människor. Med undanlag av några fä saker, som ägg,
mjölk, smör, kött och frukt, köper våra dagars farmare sina
förnödenheter alldeles som stadsbon: mjöl, socker, kryddor, te, kaffe,
konservsaker, kläder, möbler o. s. v. Den tiden är länge, sedan
förliden, då ban nöjde sig med hemmagjorda kläder och möbler,
malde sill eget mjöl och för resten levde på fläsk och potatis.
Han måste alltså samla en hel hop av egendom och skaffa sig
mycket atl sälja, innan ban kan med någon ulsikl till framgång
bedriva sill vrke.
Att del gick så snabbt som det gjorde för dc första nybyggarna
att komma i en tryggad ställning, berodde därpå, att dc kommo
i hopar och upptogo stora landsträckor: att var och en erhöll en
sLor andel av jorden, och alt denna var så bördig, att
järnvägsbolagen lockades att utsträcka sina linjer genom nybyggena,
varigenom det ej blott blev möjligt för odlarna all torgföra sina
produkter, utan även att få se sina egendomar stiga i värde år för
ar. Det är särskjll den sista omständigheten, som ligger till grund
för många farniares förmögenhet. Många jordbrukare, som anses
som rika, försäkra, alt de aldrig förtjänat något på sitt jordbruk,
utan fått sin förmögenhet enbart genom jordens värdestegring.
Ur affärssynpunkt betraktat, betalar jordbruket sig nämligen lika
dåligt i Amerika som i Sverige, t. o. m. sämre. Förenta staternas
omfångsrika, på tusentals undersökningar grundade
jordbruksstatistik visar, atl en farmares genomsnittsinkomst för sitt arbete
belöper sig endast till omkring en 24:del av det i farmen och
dess utrustning nedlagda kapitalet. Med andra ord. om en farm
med alla förbättringar i byggnadsväg, gärdesgärdar.
kreatursbesättning. maskiner o. s. v. representerar ett värde av 6.000 dollars,
kan ägaren, sedan han betalat de löpande utgifterna för skatt,
arbetshjälp. kraftfoder m. m., och avdragit ."> procents ränta på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
