Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Svensk amerikanerna som jordbrukare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2715
skrivna i dc svensk-amerikanska tidningarna av futtiga pennfäktare
ocli ]ia elt språk, som amerikanerna ej första.
Pa äldre dagar, da lian ansåg sig ha rad att resa bekvämt ocli
ej behöva neka sig något, gjorde Nilson två europeiska resor,
besökte Frankrike, Tyskland, Sverige och kom tillbaka laddad med
nya intryck. Det var intressant att av en sa praktisk och vaken man
höra om lians erfarenheter och iakttagelser i Sverige. Särskilt
intresserade del mig efter hans sista besök där atl utröna hans åsikter
om jordbruksförhållandena där. jämförda med dem i västra Amerika.
Förr brukade jag alltid önska . sade han. att jag hade några
av-Sveriges jordbruksarbetare all hjälpa mig pä farmen, men del
önskar jay inte numera. Vara arbetare äro nu goda nog åt 111ig,
sedan jag sett hur det gar lill i Sverige. Pä mänga ställen står del
knappt till alt få någon hjälp alls. .lag såg många bönder själva
med hustrur och barn ute på fälten, folk som förr i världen aldrig
skulle tänkt sig möjligheten av att själva göra något kroppsarbete.
Och de arbetare, som funnos atl fä’ 111. bevars väl! Jag ville inte
ha dem. I nga, |ala pojkrackarc och gamla, utslitna gubbar. Nej,
då ha vi del bättre här i del fallet. Men i fråga om priserna pa
jordbruksprodukter är det bättre för bonden i Sverige ån för
farmaren här. Tänk. ända lill .">-(>00 kronor för en häst. sämre än
någon man ser här. .lag såg inte på någon bondgård elt enda par
ordentliga hästar, sådana som finnas pa alla farmar här. Om jag
hade mina hästar i Sverige, skulle jag ledigt fä t.1100 kronor paret.
Och för en gammal koskrabba betalas där ända titi 150. 1(50 kronor
och mer. I så fall ha bönderna en fördel, men ack! De reda sig
dåligt i alla fall. Den ene skall vara lika god som den andre, och
där fästas ocli spelas och ingas borgensförbindelser ocli konstras
på alla upptänkliga vis. Häst tycktes de reda sig, som ha skog pa
sin gård. De hugga ned en del av skogen varje år och låta den
sedan växa upp igen. Pä en 10—15 år äro träden stora nog att äter
huggas till ved. Jag såg också många bönder i Smaland och norra
Skåne, som nästan alls inte bry sig om nägot jordbruk, utan bara
hålla sig titi sin björkskog. Men se. vägar ha de i Sverige, och
det Ila inte vi. Här (ala vi om alt anlägga bicykelvägar, och sådana
byggas \id vara stora städer. Men i Sverige behövs inte sådant.
Där är snart sagt varenda landsväg en bicykelväg: hård. ren, jämn
sä del är en lust alt se. I det fallet ligga vi efter. Sådana vägar fa
\i infe på 100 år. om det nuvarande vägbyggnadssystemet skall
fortfara. Det bör kanske tilläggas, all det var år 1900. som Nilson
gjorde den nämnda Sverigeresan. Hade det varit 10 år senare,
skulle ban nog häpnat ännu mer över priserna på hästar, kor och
annat.
Fil. som hade t. o. ni. ännu större framgång än Nilson,
huvudsakligen pä den grund, all ban råkade slå sig ned på ännu bördigare
jord än den, som finns i White Riverdalcn. var Olof Polson, vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
