Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Svensk amerikanerna som jordbrukare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2XI
biol| bli missinodiga. Dol är bäst Tör oss all iniö länka pa den
saken.
Såväl av nybyggarnas historia, som framställts i ka]). ,’!.
som av de mera detaljerade meddelandena i det la kapitel ser
man, alt svensk-amerikanernas starka sida som jordbrukare bosläll
däri. att de varit sega och ihärdiga, förnöjsamma och villiga att
uthärda brist Och försakelser, tills bättre förhållanden inträtt,
och icke i särskilt anmärkningsvärda insikter i
jordbruksveleii-skap. Sådana voro ju heller icke av nöden vid odlandet av en
jungfrulig jord, som år eflcr år gav goda grödor även under
mindre sorgfällig behandling. Vi ha även sett, all den större eller
mindre förmögenhet, i somliga fall ganska vacker för all ha
kommit på en jordbrukares lott, sällan varit resultatet av
jordbrukels avkastning, ulan tillkommit genom jordens värdestegring,
vilken a sin sida icke berott i första rummet pä dess
produktionsförmåga, utan pä belt andra orsaker. Att sa varit, framgår
tydligt ej biol t av mänga anförda exempel, utan även av Förenia
staternas jordbruksstatistik, som visar, all medan sammanlagda
farm värdet år 1900 var 20.000 miljoner dollars och värdet n\
farmprodukterna 5,000 miljoner dollars, ar 191 I farmvärdol sligil
till 00.000 miljoner dollars, mon farmproduklernas värde endast
till 10,000 miljoner dollars, eller med andra ord, all samma
farmvårdc som år 1900 gav en bruttoinkomst av 25 procenl,
år 1911 gav endast Ifl2’;, procent. Om det fortgår länge på del
viset, kommer slutligen en tid. da en farmare kan hetas vara rik.
ulan all äga någon inkomst alls. Praktiskt taget har farmaren
ingen fördel av en dylik värdestegring i egendom, ulom ifall ban
tänker sälja egendomen.
t lider do senasto 25 ären har ordnat växelbruk införls mer
och mer, för all frammana större grödor, och mer omsorg ägnals
at uppfödandet av avelsdjur. I samma mån som det intensiva
jordbruket utvecklas, utbilda sig naturligtvis även specialister inom
dess olika grenar. Bland svensk-amerikanerna ha hittills icke
många jordbruksspecialistcr gjort sig kända. Emellanåt ser man
dock i tidningarna en eller annan omnämnd, som haft framgång
på något särskilt fält. Frän Dos Moinos i Iowa omtalades hösten
1910, alt då spekulanter på konstmessigt sätt uppdrivit priset pa
potatis till omkring 2 Va dollars pr bushel 33 öre pr kilo , kom
polaliskungen C. Erickson lill folkels räddning med flora
han-vagnslaster potatis och tillkännagav, att han komme att sälja
potatis för l’i dollar . Kunder strömmade till. och de indra
potalishandlarna sågo sig nödsakade all sia ned priset pa sin
vara. Svensken Andrew Erikson i Glen Ellen. California, kan
nämnas som en ovanligt skicklig och framgängsfull hönsuppfödare. Del
samma gäller om Georg I.ölir. som vann flera värdefulla priser
för utmärkta rashöns vid den i samband med världsutställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
