Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
US
fick höra talas om 1’ctcr och hans anlag för ritning, varpå han
had en av kyrkovärdarna sända efter pojken. Heter kom. blyg och
förlägen, och vid målarens anmodan all rita av någonting at
honom stod han handfallen. Kyrkovärden kom honom då till
hjälp ocli sade: Rita av pastorn i församlingen’. Pojken hade
endast några fä gånger sett pastorn, men pä ett papper ritade
ban nu ur minnet av honom sä träffande likt, all alla de
närvarande förklarade med en mun, alt ej ens en fotograf skulle,
kunnat göra ett bättre porträtt av honom. Mälaren blev förtjust
och erbjöd sig att taga gossen 0111 hand. låta honom gå i skola
och söka utbilda hans anlag, utan all det skulle kosta föräldrarna
en skilling. Han sade till dem ’Kder son blir aldrig en god
bonde, ty hans liäg ligger inte al det hållet, men ban kan
möjligen med god undervisning bli en framstående artist och en heder
för sina föräldrar och sitt fädernesland.’ Delta var dock all tala
för döva öron. Deras förfäder hade varit bönder, sa längt de
kunde minnas tillbaka, och detla yrke var gott nog at sonen.
Någon målarekludd skulle ban dä inte bli. Emellertid var detla
just, vad ban blev. Han skötte sin lilla gärd hjälpligt, fast ulan
liv eller lust, och blev endast en högst underhaltig lantbrukare,
lians anlag och håg för konsten voro stora, men fingo ingen ut
veckling eller mognad, och ulan den ringaste undervisning blev
han heller aldrig mer än en medelmåttig målare. Mänga tavlor
i olja gingo dock under årens lopp ur hans händer och såldes
utan svårighet till ortens länsmän, präster och sågverksinspektörer,
vanligen billigt, från 10 till 50 kronor stycket. Motiven voro
vanligen landskap, men även små genrebilder malade ban. Som
djurmålare var han alls icke oäven, och särskilt voro lians fåglar
väl utförda. Dessa skar lian även ut i trä och målade dem
i naturliga färger. I hörjan av 1880-talet reste ban med hustru
och barn och många grannar lill Amerika, där de slogo sig ned
i Kittson county. Minnesota, och så att säga bildade sig ett liteL
Sveg. Svedin bosatte sig omkring en svensk mil från Hallock.
Sitt måleri kunde han icke övergiva. Hans hus var fullt av tavlor,
och andra sålde han eller gav bort lill släkt och vänner. Främst
märktes porträtter av familjens medlemmar, därnäst
landskapsbilder och småtavlor. en del ej av vidare stort konstvärde, men
flera vackra ocli väl utförda. Han var även god träsnidare, och
i lians hem funnos många prov på lians konstfärdighet. Varje
gång jag råkade honom, hade vi alltid ett langl samtal om svensk
konst och svenska konstnärer, om vilka lian åtminstone läst en
god del. Han hade även sett tavelgalleriet i Nationalmuseum och
lalade med stor beundran om Marcus Larson och lians tavlor
samt f. ö. om alla de större välkända mästarna. På sin ålderdom
fick han beställning på en tavla över Skogsmotiv frän Härjedalen
från en i Stockholm bosatt förmögen Svegsbo. som ämnade skänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
