Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:»2i)
aili slags arbete, inte miust kroppsarbete», üeh sà tillägger han
de beaktansvärd» orden »Trots dollarns kolossala inflytande blir
resultatet en viss kamrallighet och jämlikhet, som vi ännu inte pä
långt när ha natt där hemma. Därför kan också svensken, när
ban kommer lill Amerika, pröva sina krafter på olika områden, både
intellektuella och praktiska, tills han finner, vad ban bäst passar
för, utan alt därför riskera att bli sedd över axeln eller förlora
sitl anseende. Del äger ju också en viss praktisk betydelse alt
kunna söka sin utkomst pä flera arbetsfält, i stället för att
ovillkorligen vara hänvisad lill endast ett. Det blir följaktligen en
läm-ligcu allmänt förekommande typ, den som av den svensk-amerikanska
humoristen O. A. Linder tecknats i följande versrader:
Den ena dan sa är man rik.
Den nästa är man pank;
Man ömsom läser estelik
Och ömsom tjärar plank.
Ibland för lefven oxar kör
Man i en lumber camp’.
Ibland sa är man redaktör
Och dessemellan tramp.
Ltl båttre exempel pa den energiska typ. som förmår all med
all sin viljekraft och outtröttligt arbete koncentrera sina tankar
på en sak och ell mål, än den lilla skara svensk-finnar i
Oregon-staden Marshfield. som föresatte sig att bli musiker och blevo det,
torde bli svart atl uppleta. I den nämnda släden fanns en
svensk-finsk förening, som ibland gav tillställningar, såsom alla föreningar
göra. och därvid alltid måste hvra musik, emedan i föreningen
endast fanns en person, som kunde spela något instrument. Han
var violinist och hade lärt sig själv det lilla han kunde. Han
beslöt då att med flit ägna sig at sin konst, och fem andra
medlemmar av föreningen kände sig manade all följa lians föredöme
saml bilda en orkester, som kunde spela vid föreningens fester ocli
tillställningar. De voro alla grovarbetare, sysselsatta i sågverket
eller som skogshuggarc i timmerlägren. På vintern nedlades ofta
arbetet pa den tiden, sä även den vintern, varom här är fråga.
I st. för atl i likhet med sa många arbetare av samma klass gå
och slå dank i staden och leva upp vad de hopsparat under
sommaren och hösten, utan att hämta någon nytta därav, köpte dessa
musikvänner sig var sitt instrument samt nödvändiga läroböcker
och flyttade långt ul i vildmarken, där de kunde få vara ostörda.
Där togo de in i en gammal övergiven nybyggarkoja. flera mil
från någon granne, stannade hela vintern, lagade själva sin mat och
musicerade av bjärtans lust bela dagen i ända. Genom denna trägna
övning vunno de på jämförelsevis kort lid en färdighet, som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
