Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
tredje kapitlet i korthet omnämnts på lat om del första svenska
koloniseringsförsöket på västkusten. Ingen av sällskapet hade någon
erfarenhet i jordbruk, och följden blev. att de gingo förbi
landsträckor. som voro belägna närmare städer och avsättningsorler
och ännu kunde fås för sä goll som inlet, och följde en gammal
indianstig långt in i Ijocka urskogen och togo land där. Wahlberg
valde sill frihcmman på andra sidan sjön. dil varken väg eller slig
ledde, och där byggde ban sig ell stockhus.
Ilan plägade förklara sin handling sålunda: llär fick jag ju
den härligaste skog för intet, skog som stält där och vuxit i
hundratals ar och endast väntat på mig. l)en behövde jag ju
blott taga mol som gåva av vart lands regering. Jag ägnade icko
en tanke åt vad det skulle kosta all röja en åker i sådan skog,
eller hur lång lid del skulle dröja, innan skogen kunde säljas. Jag
bara fröjdade mig ät alt bli dess ägare och fä ett hem vid den
fridfulla, vackra sjön. Sex år därefter hade han genom hårt
arbete hos andra lyckats skrapa ihop ett par hundra dollars, och
för all i hast kunna öka summan företog ban en resa lill Alaska,
varifrån lockande historier om rika guldfynd hade nålt hans öron.
Allt vad han hade med sig. när ban kom därifrån, var 75 cenis.
Han tog dä arbete hos bättre lottade farmare i C.owlitzdalen 12—15
mil från hans egen plats. Ofta lät ban förmå sig att i st. f. kontant
betalning för arbetet mottaga kreatur, en mycket god idé. om man
är praktisk och förstår sig pä all laga vara på kreaturen. Men i
Wahlbergs fall var idén aili annat än god. Han släppte kreaturen
lösa i skogen, där de flesla av dem omkommo av brist pä föda
och vård. Vintrarna tillbragte han på sill frihemman, röjande
land och studerande nationalekonomi, som var hans älsklingsämne.
Böcker och tidningar höll ban sig alltid med. När hans matförråd
log slut, begav ban sig åter ut på arbete hos andra.
Det var en hård lid, men han tålde allt. Hans koja var otäl.
så att han ofta vid häftiga snöfall under vintern fann täcket
översnöat, när ban vaknade på morgonen. Huset saknade fönster.
För att kunna förvärva äganderätt till landet, måste han enligt
lagens fordran kunna intyga, att fönster fanns i huset. Och
fönster fanns, men del slod vid en vägg inne I rummet, år efter
är väntande på, att en öppning skulle göras i väggen för dess
inpassande. På stranden pa andra sidan av sjön blev ett mindre
såg-verk för tillverkning av takspån uppfört. Takspån göras av ceder,
och i skogen runt omkring sjön fanns goll om detla numera rätt
dyrbara trädslag. Wahlberg sålde sin cederskog lill
sågverks-ägaren, och denne, lät hugga ned det ena ståtliga cedcrträdct
efter det andra och forsla dem från Wahlbergs skog över sjön
till sågverket, betalande ett visst pris för varje eord eller famn
av stockar, som kunde sågas från tråden. Priset var lagt. men det
inbragte dock småningom summor, som kommo den fattige
ny-22. - Skarstedi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
