Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Svensk amerikanska typer, karaktärer och original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
heter. Hàrulinnan delar han samma förmän som en Lassalie eller
en Karl Marx. Men olik dessa världsberömda socialistförare
framstår Evert Nymanöver mera ren.»
Sina händelserikaste år upplevde ban antagligen i Minneapolis,
dit ban kom 1882. Där blev en viss mrs Johnson, som ägde en
restaurang, kär i honom och underhöll honom i flera års tid.
Det påstås, all hon bekostade en resa, som ban 1881 -85 förelog till
Europa i avsikt atl, som ban uppgav, idka studier. Han tillbragte
någon tid i Paris, där ban höll tal i en arbetarförening och
forskade. i arkiven . Han påslod sig även ha studerat vid universitetet i
Sorbonne under Henån och andra framstående lärare. I nder 1887—
88 besökte han Sverige, där ban företog sig att uppsöka och
intervjua bemärkta personligheter, såsom konungen, statsministern,
ärkebiskop Sundberg, författarinnorna Lea och Emilie Flygare-Carlén
m. fi. Om den sistnämnda skrev han, alt hon fann sig icke sa
litet smickrad av hans besök. 1 Stockholm gjorde han sig bekant
med bibliotekarien Harald Wieselgren och lät sig av honom
presenteras i publicislklubben, där Wieselgren introducerade honom
med orden En ny man över från Amerika, vars vackra, men
säregna namn är Nymanöver.»
Efter sin återkomst till Minneapolis gifte ban sig med en rik
tvsk änka. mrs Mittwer. men detta äktenskap blev icke långvarigt,
och den stackars Nynianöver fick inte ens den glädjen atl i någon
mån fä njuta av hustruns förmögenhet. Hon behandlade honom
som en tjänare eller sämre, försökte att inför domstol fa honom
förklarad för vansinnig ocli erhöll slutligen skilsmässa från honom.
Hans förslå välgörarinna, mrs Johnson, tog honom då till nåder
igen. Även bon lär ha varit tämligen förmögen, men när hon dog.
fick ban intet efter henne. Denna missräkning skyllde han sedan
i en tidningsartikel på vissa präster, som skulle ha intrigerat mol
honom, för atl själva komma åt pengarna. Men ban redde sig i alla
falt bra som pianostämmare, musiklärare och bokhållare ich var
beläten, bara ban blev omtalad, hur detta än skedde. Icke ens
det hänsynslösa gyckel, för vilket han blev utsatt i olika
tidningar, bekom honom något. Han saknade Lolalt sinne tör humor,
lör honom var allting djupaste allvar, gycklet också sa lill vida som
det hjälpte lill att annonsera honom lör världen.
Ar 1908 slog lian sig med allvar på att resa. Jag råkade honom
då i Seattle, ocb av den forne spinkige mannen hade blivit en
frodig, välmående goddagspilt, om man fick döma av utseendet.
De vedermödor han genomgått hade sålunda icke lagit djupt pä
lians sinne. Han stod på resa lill orienten och berättade, att ban
liadc listor på alla pianon, som funnos i ilonolulu. Tokio o. s. v. och
att han ämnade förtjäna glupskt med pengar på att stämma alla
dessa pianon. Emellertid begav ban sig först till Alaska och skrev
därifrån till tidningarna, atl ban ämnade slå rekord som nord-
i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
