- Project Runeberg -  Svensk-amerikanska folket i helg och söcken /
425

(1917) [MARC] [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Bilder och episoder ur det svensk-amerikanska livet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kort. men hjärtligt, skrivet med en finfin kvinnostil. En lid förgick,
och ett, tu, tre kom ett porträtt av en särdeles intagande, mullig
liten brunett, Agda Björk. En vecka I ror jag det var därefter,
som det kom ett langl brev frän Ninian, vari den gatghunioristen
vräkte ur sig den mest livligt och charmant skrivna skcpparhisloria
man kan tänka sig. Han sade, att Agda Björk flyttat lill SI. Paul,
alt ban var djupt kär i henne, kunde ej leva utan henne, smet
nattetid frän sin hustru och for till St. Paul. där ban vankade av
och an utanför hennes fönster och dörrar, gjorde sig till elt
spektakel, borde hängas, skjutas, lynchas. Och sedan hustrun, som
fått nys om eländet! Hon var lika förtvivlad som han. Och ändå
kunde ban ej slita sig från Agda Björk. Mississippi lockade
frestande, och vore det cj för hans första, sisla och enda kärleks
skull, så — ja, Mississippi skulle omsluta Xinians stora måge. Han
bad mig skriva lill sin hustru och trösta henne i den stora sorgen,
■lag, dumma nöt. gjorde sa. men i sista minuten beslöt jag mig
för all i stället skriva lill fröken Björk, vilket skedde. Men det
skulle jag ej ha gjort, ty dä Ninian läste brevet för Wicklund, och
de i sin tur för sina fruar, då lär ett jubel brutit ut, som av
intet kan överträffas. Porträttet hade de köpt av en fotograf.
Men då jag fick reda på skojet, skrev jag ett brev till Ninian, varpa
jag aldrig fick svar. Hur ampert det än var, lära de ha grinat
sig fördärvade, de galghumoristerna. >

Pä tal om Ninian som sp ju ver måste jag dock säga, alt den. som
för en del år sedan hittade på det knepet att avliva mera bemärkta
svensk-amerikaner i Stockholmstidningarna, icke gav honom stort
efter, vem det nu än var. 1 Amerika hade vi våra troligen
välgrundade misstankar på en viss f. d. svensk-amerikansk
tidningsman. fast vi aldrig fingo full klarhet i saken. Jag tror, det var
omkring ett dussin svensk-amerikaner, som i levande livet fingo
läsa sina dödsrunor i tidningarna. Först var det redaktör Alex.
Olssön av Vestkusten, som genom Sveriges tidningar underrättades
om. atl han omkommit under branden i San Francisco. Han
fick Visserligen elt vackert eftermäle, men del kom litet olämpligt,
just när han i försöket att återuppliva sin tidning efter den knäck,
som den lidit genom branden, utvecklade cn mer än vanlig energi
och livskraft. Uppfinnaren av den nva sporten att avliva
svenskamerikanerna vilade någon lid. efter det ban trott sig ha gjort kål
på Vestkustredaktören. Han ville väl se, hur det tog skruv;
om det skulle väcka någon uppståndelse och göra det riskabelt
för honom att fortsätta på mördarslràten. Efter en rundlig tids
vila upptog han med förnyade krafter sitt företag, och så följde
lätl på varandra åtskilliga notabla dödsfall bland svenskarna i
Amerika, som väckte stor förvåning i synnerhet hos de avlidna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:55:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svamfolket/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free