Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i förenta staternas hufvudstad.
Washington och besågo kapitolium. Inkommen i "rotundan"
stannade den svenska damen förtjust framför den nämnda taflan,
på hvilken man ser en hel mängd figurer i gustavianska dräkter.
"A, den kungen, den kungen," utbrast hon, "de fira honom äfven
hår! Motivet måste vara från någon Djurgårdens tavern, när han
rt propos och sans fa(;on vill amusera sig i poeternas milieu ,— men
Bellman —jag kan icke se honom."
Man upplyste henne 0111 att det icke var Gustaf III och icke
heller Bellman, utan generalen och presidenten George Washington
o. s. v.
I Amerikas kapitolium frågade hon då allenast, hvem den
generalen var, men ansåg fortfarande tallans gestalter vara gustavianer.
— Må man icke vara för snar att le åt den gamla! Vår tids
engelskor och flydda tiders fransyskor ha visat samma sublima
okunnighet för annan historia än sin egen nations. Och är det icke en
styrka förborgad i slik ovetenhet? Och buga vi icke vördnadsfullt
för denna gamla dam, när vi i tanken jämföra henne med dem, som
efter blott några månaders vistelse i Amerika på förskräcklig
rot-välska bedyra, att de alldeles glömt bort sitt modersmål?
Vi kunna här icke ledsaga läsaren genom hela kapitolium, som
ensamt skulle kräfva en hel bok att beskrifva. Vi taga endast som
hastigast i skärskådande Halsalls tafla Monitors strid med
Merri-mac och den vida berömdare Westward ho! af Lense. Den förra
för naturligtvis tanken till John Ericsson, men den väcker också i
likhet med den mängd af nordstaternas segerminnesmärken öfver
sydstaterna, hvaraf Washington är fullt, en naturlig förvåning
öfver att man vill föreviga minnet af ett inbördes krig. Hvad skola
väl sydstatsmännen känna, när de i sin egen hufvudstad af alla
dessa krigsmonument ständigt påminnas om sitt
nederlag?—"Westward ho!" är en inspirerande framställning af 1800-talets gigantiska
folkvandring. Scenen är förlagd till Klippbergen, genom hvilkas
pass ett emigranttåg med vagnar och hästar drager fram mot det
fagra landet nedanför. Taflan är af en sällsam och storartad
effekt.
Naturligtvis måste vi äfven kasta en blick in i kongressens,
Amerikas riksdags, arbetsrum. Sessionerna i House of Representatives
börja hvarje dag kl. 12. Man kommer från den ljusa korridoren
på en gång in i ett haf af människor i ett mörkt hållet, ofantligt
stort rum. Nere i salen stå 357 bord och 357 stolar för de 357 de-
Svensk-Amerikanerna, ß. 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
