Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det väldiga chicago.
len af arbetet är gifven åt dessa fabriker. Farmaren får därur sin
arbetsförmåga tjugo- till femtiodubblad och kan ute på de fria
fälten i frisk luft utsläppa dessa krafter, som beredts honom inuti de
svarta, larmande fabrikerna. Icke mindre än 9,500 hästkrafter
arbeta för honom dagligen hos Deering. Denna kraftmängd tages ur
stenkol, förvandlas i elektricitet, sätter verkstadsmaskinerna i gång,
som i sin tur automatiskt förfärdiga plogar, harfvar,
såningsmaskiner, slåttermaskiner, själfbindare, hästräfsor, tröskverk och
loko-mobiler. Jag har i Amerika aldrig sett tröskning ske annat än med
ång- eller vattenkraft. Hos Deering förfärdigas hufvudsakligen
skördemaskiner.
I de Deeringska fabrikerna äro sysselsatta 9,000 personer. Där
finnas män, som endast tjänstgöra som vägvisare för nyfikna
främlingar. Fabriksbyggnaderna upptaga en areal af nära sjuttio
tunnland (åttiofem acres), och utvidgas ändå.
Hvad man i dessa fabriker ser nytt, är, att arbetarna ej längre
endast utföra ett visst grepp, det förfäande greppet dag ut och dag in,
hvarom en del nationalekonomer ännu för några få år sedan hade
att orda. Nej, de automatiska maskinerna ha kommit i stället.
Jag såg fyra man sköta trettiofyra maskiner. Men hvad som
härigenom minskats i enformighet, har ökats i själsspänning. Att hvila
eller "slöa" en enda sekund vid dessa maskiner är begripligtvis
omöjligt.
Ända till år 1858 mejades all världens gröda med lie, — såvida
den ej togs med skära, hvilket jag vid rågskörd ända in i det nådens
år 1897 bevittnat i Estland! Men 1858 kom Marshs skördemaskin
ut i marknaden. Den var emellertid ganska ofullkomlig. Den
fram och tillbaka gående taggknifven, som sättes i gång af
maskinens egna hjul, grundiden i alla slåttermaskiner, fanns dock redan
i denna första maskin. Sedan dess har en mängd förbättringar
gjorts. Drifremmarna ersattes 1875 kedjor, och 1880 kom det
första bindgarnet till användning i stället för de rostande
järntrådarna, som allt sedan 1874 kringströtts och otrefliggjort åkrarna,
och som vi med förfäran ihågkomma äfven i Sverige från dessa
tider. Ar 1886 gjordes de första stålmaskinerna, och 1891
tillämpades kullager, hvarigenom drifkraften högst betydligt kunde
reduceras.
Så står nu i dag "Deerings Idealbindare" färdig, som aflägger en
bunden kärfve för hvar fjärde fot, och som är försedd med "den
13*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
