- Project Runeberg -  Svensk-Amerikanerna : Deras materiella och andliga strävanden /
308

(1904) Author: Carl Sundbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

genom wisconsin.

ej en smula omtalas. Det är olika våra timmerhuggares därigenom,
att de amerikanska måste bo i för tillfället uppförda kojor, långt
bort från människoboningar. Lifvet i dessa "skogsbusarnas" kojor
inne i skogarna, många dagsresor från närmaste bygd, är bland det
svåraste, som kan bjudas en man. Vintertidens köld,
kamratskapets vildhet, slagsmål, ohyra, brist på fruntimmerssällskap, brist på
nyheter utifrån världen medföra oräkneliga lidanden. Dessa ökas
i fruktansvärd grad genom kontraktörers och arbetsförmäns knep,
hvarigenom den till utseendet ofta runda aflöningen ofta kryper
ihop till ingenting, sedan lefnadskostnader och resekostnader
af-dragits. Man har då utstått dessa infernaliska besvär och i de
glöd-eldade stockhyddorna, där alla tillbringa nätterna, blifvit halft
uppäten af löss — för ingenting. Men stundom händer dock, att
någon kan på vintermånaderna spara-ihop åtskilliga hundra dollars.
Då kommer han med de öfriga skogsbusarna fram åt våren till
"saloon-staden", som alltid finnes till hands i trakter, där
skogsbusar och rallare lefva. I "saloon-staden" finnes allt det, hvarefter
dessa män hela vintern längtat, men i synnerhet whisky. Då
släp-pes Barabbas lös, och sedan åtta dagar förgått, ligger den stackars
skogsbusen som ett redlöst vrak, pank pä allt hvad han förtjänat
under ett halfår, sjuk till kropp och själ, kanske med sjukdom för
hela sin ömkliga återstående lifstid. Han är på utförsbacken, han
släpar sig till närmsta storstad och rekryterar dess luffar-kornpani.
Hvad som under färden utför bestås af hunger, köld och själfförakt
torde icke kunna beskrifvas så, att det blir begripligt för den, som
ej pröfvat på det själf, men ett godt försök i den vägen har en
författare vid namn Johan Person gjort i sina i Worcester, Mass., år
1900 utgifna skisser "I Svensk-Amerika".

Mången har emellertid segrande genomgått skogslifvets pröfningar
och därifrån medfört grundplåten för en framtida förmögenhet.

Iron River var en typisk saloon-by. Staden var belägen på en
flack sandino. där ännu enstaka furor (de enda, jag vet mig ha
sett i Amerika) vemodigt stodo och sörjde öfver skogens fall.
Staden hade omkring 2,000 invånare, de flesta byggnader voro krogar
eller hotell. Vid "Main street", en genomregnad väg, lågo
"Chip-pewa Hotell" och "Stockholm House" midt emot hvarandra.

Northern Pacific-banan hade här en station, där vi stego på tåget,
lämnande vår irländare att i saloon-byn offra åt Backus den
förtjänst han fått på att skjutsa oss.

308

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svammateri/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free