- Project Runeberg -  Svensk-Amerikanerna : Deras materiella och andliga strävanden /
462

(1904) Author: Carl Sundbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i brittiska nordamerika.

När soleil gick upp, voro vi ute på den hafsliknande prärien.
Dennas stora charme var fordom den gränslöshet och frihet, som
där liksom på hafvet bodde. Nu är detta förbi: järntrådsstängsel,
"fences", stryka däröfver. Inga människoboningar "synas.
Kolossala, vidt spridda boskapshjordar ströfva omkring, men ingavaktare
synas. "Fencen" tyckas ersätta cowboys! Vi ha passerat Medicine
Hat och äro alltså inne i Assiniboia och nalkas Moose Jaw, som
visar sig vara en betydande plats med mekaniska verkstäder och
kaserner för engelska soldater, s. k. "mounted police". På andra
sidan Moose Jaw börja åter de öde, torra slätterna. Det är samma
ödsliga och för jordbruk olämpliga ökenaktiga prärieregion, som
uppfyller västra delarna af Kansas, Nebraska och Dakota-staterna,
som här sträcker sig också genom Kanada, där den fyller större
delen af Assiniboia samt östra Alberta och västra Saskatchewan.
Först ett par timmars järnvägsresa öster om Regina synas åter några
buskar och ett och annat träd samt en och annan
spannmålseleva-tor, som tyder på hveteodling.

Mot aftonen komma negertjänarna in i kupéerna för att bädda
sängarna för natten. Dessa järnvägsvagnar äro nämligen som
fartyg och prärierna som haf, och dag efter dag bebor man de förra
och befar man de senare. — Om en stund krypa passagerarna till
kojs. Negrerna komma med trappstegar, på hvilka man klättrar
upp till de öfre britsarna. En och annan matrona måste få hjälp
af negern, som därvid sätter sin axel mot någon lämplig kroppsdel
på gumman och skjuter henne mot taket, under det han, grinande
mot åskådarna, visar sina hvita tänder. Om en stund stickas
hattar, klädningslif och andra attribut ut mellan sänggardinerna och
hängas på krokarna utanför och i taket. — På morgnarna är det än
mer besvär!

Nästa morgon var regnig och sval, och vi rusade fram öfver
Ma-nitobas bördiga fält. Hveteskörden pågick här. Själfbindarna
kördes öfver slätterna. Mellan hvetefälten lågo stora grässlätter,
hvilkas gräs man icke brytt sig 0111 att taga vara på. Öfverallt
grunda sjöar. Försvinnande sjöar! Ett par spadtag, och de äro
borta. I allmänhet gjorde dessa slätter ett rikt intryck af
bördighet. Farmhusen däremot tycktes uppsatta endast för tillfället.
Man tar ett homestead, sätter upp ett brädskjul, tager hveteskörd
på hveteskörd, tills jorden är utsugen — då adjö! På det sättet
förstöres landet och blir aldrig koloniseradt på allvar.

462

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:56:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svammateri/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free