Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keswick-konferensen 1927. Ett bidrag till den brittiska helgelserörelsens karakteristik (Kristendomen och vår tid 1928)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Den "högre" kristlighetens krav. Om lutherska
tankegångar erinras man också, när det gäller den helgade
människans ställning till det naturliga livets uppgifter
och glädjeämnen. Förr lade man en synnerlig vikt vid
negeringen av allt, som hör denna "världen" till. Man
log t. ex. för givet, att helgelsekrisen skulle komma
rökaren att kasta sjöskumspipan i Derwentwater och
skicka de sparade tobakspengarna till missionen (jfr The
Keswick Week 1927, sid. 3). En viss pietistisk rigorism
möter man också alltjämt hos en och annan av de äldre
konferenstalarna (se anf. årh., sid. 46 f.). Men i
allmänhet betraktas helgelsen nu som ett avskiljande snarare
för Gud än från "världen". "Separation consists not so
much in being differently dressed from others, in
abstai-ning from common, innocent pleasures, in cultivating
sanctimonious speech, hut in a love for God and for man
which transforms life and conduct"1 (anf. arb., sid. 174).
Det är samma från trångsynt asketism frigjorda
uppfattning, som redan Boardman gjorde gällande gentemot
"oberlinarna". "Somliga inbilla sig", skriver han i "The
Higher Christian Life", "att för att vara verkligt helgade
böra de bära en särskild dräkt, aldrig le eller komma
andra att le, antaga en allvarlig, andäktig min och tala
i en högtidlig, kyrklig ton. Satan understödjer sådana
förvridna åsikter om helgelsen"2. "Guds rike består ej
i mat eller dryck" men inte heller "i fastor och botöv-
1 Avskiljandet består inte så mycket i att vara annorlunda klädd iin
andra, i att avstå från gängse oskyldiga nöjen eller i att lägga sig till
med salvelsefulla talesätt utan i en kärlek till Gud ocli nästan, som
förvandlar ens liv och liela uppträdande.
2 Citerat efter den svenska övers. "Solsidan af det christliga lifvet",
sid. 74. Den om katolsk asketism erinrande "verkhelighet", soin
Boardman här bekämpar, möter man ju ofta nog även på luthersk mark,
vanligen framkallad genom studiet av någon eller några av
katolicismens asketiskt-mystiska uppbyggelseskrifter. Jag tänker i detta
sammanhang närmast pä den svenska hoofianismen och vissa riktningar
inom den finska pietismen. Det var en dylik "verkhelighet", som för
hundra år sedan gjorde Peter Wieselgren så bekymrad för sina av den
hoofianska asketismen påverkade systrar (se min skrift "Peter
Wieselgren soin romantiker och religiös folkväckare", Sthlm 1928, sid. 22 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
