Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De skotska kyrkornas återförening (Svenska Dagbladet 3/10 1929)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
en parlamentsakt 1925, vilken i likhet med akten av 1921
vittnade om vidsynt tillmötesgående från statsmaktens
sida. Sedan kom man till den kritiska punkt, då man i
lydnad för den presbyterianska författningens "Barner act"
måste till prövning inför de lägre kyrkliga instanserna
— presbyterier, kyrkoråd och kongregationer — lägga fram
resultatet av sjutton års förhandlingar i
generalförsamlingar och kommittéer. Det visade sig då, att så gott som
alla presbyterierna i båda kyrkorna gillade den bedrivna
unionspolitiken. I "förenade frikyrkan", där en mycket
aktiv minoritet i generalförsamlingen redan tidigare
uttalat sitt ogillande och där nu även kyrkoråd och
kongregationer rådfrågades, röstade icke så få av dessa mot
fortsatta förhandlingar. Då ingen kunde misstaga sig om
majoritetens mening, utsågo 1926 års generalförsamlingar
emellertid nya unionskommittéer, vilka året därpå inför
"the Assemblies" framlade en "Uniting Act", innehållande
"Basis and Plan of Union", vilken vintern 1927—28
diskuterades inom presbyterierna och de lägre instanserna.
För att komma till rätta med vissa av den avvisande
minoriteten i frikyrkan och den högkyrkliga falangen
inom statskyrkan uttalade önskemål sammanträdde
generalförsamlingarna 1928 icke blott i maj utan även i
november. Därefter remitterades förslaget ånyo till de lägre
myndigheterna i och för den sista avgörande omröstningen.
Då den frikyrkliga minoriteten genom vissa medgivanden
väsentligt reducerats, var utgången given på förhand, och
generalförsamlingarna i maj 1929 hade blott att
slutgiltigt besegla unionen. För att celebrera händelsen hade ett
antal representanter för främmande kyrkosamfund
inbjudits, av vilka den svenske ärkebiskopen tilldrog sig den
största uppmärksamheten. I frikyrkans "Record"
karakteriserades han efteråt som en redan genom sitt yttre
imponerande förgrundsgestalt: "Squarely built, bolt upright,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
