- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
66

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Medeltiden - Penningväsende - Sammanfattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

66 Medeltiden existerande eller oförsämrade större myntenheterna, exempelvis på örtugen 10 eller 18 penningar av nytt mynt mot endast 8 penningar av det gamla. Förvirringen var alltså i rent utvärtes måtto större än vid det substanslösa mynt vi numera hålla oss till; men å andra sidan medförde myntförsämringens svårigheter att den ej lika bekvämt kunde bringas att nå så enorma dimensioner som den har gjort under de värsta pappersmyntperioderna. I allmänhet kan mynt vid substansmyntfot icke avvika vare sig mycket eller länge från sitt metallinnehåll, men det förekom ett undantag därifrån som förtjänar omtalas. Det förutsatte den i äldre tid vanliga ordningen att utmyntning tillkom enbart på myntherrens, dvs. hos oss kronans, initiativ, så att enskilda icke genom att lämna in myntmetall kunde få det förvandlat till mynt. Under en sådan ordning förelåg möjlighet för myntherren att genom tillräckligt stark begränsning i utmyntningen höja myntens värde obegränsat över myntinnehållets, utan att något kunde göras för att hindra det. Det vanliga var detta säkert icke, ty i allmänhet hade myntherrarna så stort behov av betalningsmedel att de ej kände några frestelser i den riktningen. Emellertid förekom det åtminstone ett viktigt exempel på företeelsen, nämligen under Gustaf Vasas senare regeringstid, efter att han i början av 1540-talet hade gjort sin sista myntförsämring. Sammanfattning Om man till sist skall sammanfatta den prägel som utmärkte Sveriges medeltida hushållning i dess helhet, så får den sägas ha varit primitiv i långt högre grad än flertalet väst- och mellaneuropeiska länders; och skillnaden var större än under följande perioder. Annorstädes fick penninghushållningen ökad utbredning under Medeltidens sista århundraden, somligstäds som i England t.o.m. tidigare, medan ingenting tyder på att något motsvarande förekom i Sverige. Kanske ännu viktigare är att Medeltidens sista århundraden i hela södra, västra och mellersta Europa präglades av starkt ökad sjöhandel och över huvud taget mycket ökade internationella handelsförbindelser; med rot häri uppstod något som med ett visst fog kan kallas tidig kapitalism. Men Sverige var så gott som fullständigt avstängt från den kontinentala Medelhavs- och Atlanthandeln, varifrån den mer framskridna kommersiella utvecklingen i Europa fick sina impulser. För sådana impulser var Sverige hänvisat till de smulor som föllo från hanseaternas bord, nämligen för ett land som icke medverkade i deras handel. Utöver hanseatiska impulser nåddes Sverige nästan endast av inflytandet från institutioner som i någon högre grad på-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free