- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
154

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Befolkningsutveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) åren efter 1735, då en tid av enastående låg dödlighet avlöstes av en dödlighetsökning som kulminerade genom inverkan från krig, nämligen det första finska kriget. I långt svagare grad framträder företeelsen också vid vad som utgjorde den av en svår missväxt framkallade, våldsammaste härjningen av alla i diagrammet förtecknade, nämligen 1772—73, såsom föregången av en visserligen jämförelsevis svag ökning av dödligheten. En parallellföreteelse, som framträder ännu tydligare, är den snabbhet och häftighet med vilken en tillfällig stor dödlighet tvärtom gick tillbaka. År 1743 var dödligheten sålunda 43.7 °/oo, för att redan året därpå sjunka till 25.3 och det därpå följande året till 23.3, med påföljd att år 1745 hade lika stor folkökning som folkminskningen hade varit icke mer än två år tidigare. Ännu mer slående framträder samma tendens vid den enastående våldsamma dödligheten år 1773, 52.4 °/oo, gent emot det följande året 1774, då dödligheten endast var 22.4, den lägsta siffra som hade förekommit sedan 1735, sålunda på fyrtio år. Sammanhanget får i detta fall förtydligas därhän att den högsta dödligheten — i enlighet med vad som nyss sades — verkade som en utrensning och att de som överlevde sannolikt icke voro i sämre kondition än de hade varit före den stora prövningen utan kanske rent av hade blivit härdade genom den; åtminstone föreligga uppgifter från Ryssland under bolsjeviktidens svåraste år som peka i denna riktning, vilken i verkligheten snarast skulle bekräfta Malthus’ sats. Det har redan antytts att nativiteten, födelsetalen, icke var alldeles opåverkad av växlingarna i det ekonomiska läget, vilket ofta har förbisetts. Diagrammet tyder närmast på att det var de särskilt dåliga skördarna som medförde en nedgång i födelsetalen, delvis men icke helt och hållet som en verkan av närmast föregående, dåliga skördeårs nedgång i äktenskapsfrekvensen; alldeles särskilt starkt framträder detta i diagrammet för de svåraste åren 1772 och 1773, i det att äktenskapsfrekvensen då sjönk från 7.8 °/oo år 1771 till 6.8 följande år, medan födelsetalen sjönko från 32.2 år 1771 till 28.9 år 1772 och slutligen till 25.5 år 1773. Samtiden och kanske också vissa nutida statistiker ha varit böjda att lägga större vikt vid företeelsens andra sida, nämligen uppgången i äktenskapsfrekvens och nativitet under goda tider. Så har uppmärksamheten fästs vid ett mycket karakteristiskt uttalande av den svenska Tabellkommissionen, den myndighet som ledningen av befolkningsstatistiken ålåg, i dess berättelse år 1761 om ett gott skördeår: ”Strax voro drängar och pigor färdiga att tinga sig i brudsäng, ävensom de giftas kärlek begynte gladare brinna.” Det ligger nära till hands att söka en annan förklaring till de växlingar som nu diskuteras än näringstillgången, nämligen farsoterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free