Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Trävaruindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tråvaruindustri 263
kunde driva upp sin produktion genom stora teknisk-metallurgiska
framsteg. Det egendomliga i trävaruindustriens genombrott är
emellertid egentligen icke att det kom till stånd då, utan tvärtom att det
hade dröjt så länge att inställa sig i ett land som till över hälften var
(och är) täckt med skog.
Orsakerna till dröjsmålet äro emellertid jämförelsevis lättfunna.
Till en början kan man peka på att Norge låg mycket bättre till för
den viktigaste avsättningen, som gick västeröver; det fanns ingen
anledning att gå in i Östersjön efter trä, när man hade tillgång
därtill vid Nordsjön. Norges oavbrutna försprång på sågverksindustriens
område gick också tillsammans med en motsvarande teknisk
överlägsenhet, som ännu mer uteslöt en stark svensk trävaruexport. Till det
negativa resultatet för Sveriges del medverkade vidare den svenska
lagstiftningen, genom att till en början betrakta ”sågkvarnarna” som
otillständiga konkurrenter om virket för bergshanteringen och även
därefter gynna främst den senare näringen. I själva verket ligger det
ingenting felaktigt i att uppfatta den äldre järnhanteringen som en
skogsindustri och t.o.m. som den viktigaste skogsindustrien, eftersom
träkol på den tiden utgjorde skogens värdefullaste produkt. Slutligen
innebar den prohibitiva tullpolitik som England införde under
Na-poleonskrigen, att trävaruexporten från Canada premierades men
importen till England från andra länder blev nästan omöjliggjord; detta
drabbade tydligen Norge i samma grad som Sverige.
Omvänt berodde det stora genombrottet på förändringen i nästan
alla nu ifrågavarande hänseenden och vissa andra. Norges skogar i
synnerhet närmare kusten hade blivit mycket medtagna, och landet
var därför ej i stånd att på långt när ensamt försörja en växande
efterfrågan. Samtidigt steg efterfrågan på virke enormt i samband
med den allmänna industrialiseringen och kanske särskilt genom de
engelska städernas nästan drivhusmässiga tillväxt; också i detta
hänseende innebar förändringen en stor gåva till Sverige, i det att jäm
och trä som redan sagts icke i första rummet konkurrerade utan blevo
föremål för förenad efterfrågan. Icke mindre viktig var emellertid
den fullständiga omvälvning som Englands handelspolitik undergick
i samband med dess övergång till frihandel. I detta sammanhang
inverkade det särskilt starkt att det gamla kolonialsystemet med dess
premiering av importen från kolonierna helt och hållet bragtes ur
världen; slutsteget på denna bana togs omedelbart före
halvsekelskiftet, genom att den ryktbara engelska lagstiftning som
sammanfattas i uttrycket navigationsakten upphävdes år 1849.
Med dessa ur handelssynpunkt avgörande nya händelser förenade
sig en mycket viktig teknisk ändring, nämligen ångsågarnas
genombrott i Sverige. De tilläto en flyttning av sågarna ned till kusten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
