- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
340

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Kapitalexport

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

340 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) ringen bestod i att Sverige blev givande i helt annan utsträckning än tidigare. En huvudanledning härtill var utan tvivel att landet hade stått utanför det första världskriget och därför undgått den tillväxt i fattigdom och än mer den ekonomiska desorganisation som krigsdel-tagarna hade svårt att övervinna efter kriget. Framför allt blev Sverige därigenom relativt till den övriga världen ett kapitalrikt land. Redan under det första världskriget inställde sig en kapitalexport, som bland annat innebar att större delen av de svenska obligationer som under kapitalimportens tid hade gått till utlandet nu återköptes. I andra hänseenden var krigstidens kapitalexport visserligen oavsiktlig och ovälkommen, det senare därför att det innebar ett exportöverskott som i hög grad ökade varubristen under kriget. Men under 1920-talet framkallades kapitalexporten av en medveten strävan från svensk sida, en strävan som gjorde Stockholm till internationell kapitalmarknad, om också icke till en av de viktigare. Det gällde därvid icke enbart eller ens företrädesvis lån till utlandet, utan i stället främst företagsgrundning i andra länder. En viktig anledning därtill utgjorde de utländska tullmurarna, som hindrade export av varor från Sverige men tillät deras tillverkning i andra länder under svensk ledning. Det är uppenbart att en sådan utveckling måste minska arbetstillfällena inom Sverige, när den innebar överflyttning av svensk industri till utlandet; oavsett detta är kapitalexport alltid i sig själv ägnad att höja räntefoten och så till vida att hålla arbetslönerna nere i det kapitalexporterande landet. Men i den mån ett visst slags industriell avsättning eljest hade varit utesluten, kunde kapitalexporten likväl komma landet som helhet till godo, och i flertalet hithörande fall var läget uppenbarligen sådant. Utvecklingen fick betydelse för en rad svenska företag, sådana som Svenska kullagerfabriken, Elektrolux, Gasaccumulator, L. M. Ericsson, Separator, Allmänna svenska elektriska A. B. m.fl. Det egendomligaste inslaget i detta förlopp utgjorde Ivar Kreugers verksamhet. Efter att med utgångspunkt i herraväldet över några mindre tändsticksfabriker ha skapat sig ett monopol för den svenska tändsticksindustrien — sedan gammalt den ledande i världen — utvecklade han denna ställning till ett stort internationellt monopol på området, delvis med utbredning också över andra industriella områden. Hans metod bestod i att skaffa lån åt olika stater emot att få sig tilldelat ett lagligt tändsticksmonopol hos dem, varvid produktionen på nyss antytt sätt vanligen helt eller delvis fick flyttas från Sverige till vederbörande länder. Det uppstod därigenom en jättelik härva av företag, vilkas inbördes ställning med raffinerad skicklighet doldes för allmänheten men som just därigenom blevo desto begärligare för internationell spekulation; i många fall gällde det därvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free