Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Kapitalexport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
340 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914)
ringen bestod i att Sverige blev givande i helt annan utsträckning än
tidigare. En huvudanledning härtill var utan tvivel att landet hade
stått utanför det första världskriget och därför undgått den tillväxt
i fattigdom och än mer den ekonomiska desorganisation som
krigsdel-tagarna hade svårt att övervinna efter kriget. Framför allt blev
Sverige därigenom relativt till den övriga världen ett kapitalrikt
land. Redan under det första världskriget inställde sig en
kapitalexport, som bland annat innebar att större delen av de svenska
obligationer som under kapitalimportens tid hade gått till utlandet nu
återköptes. I andra hänseenden var krigstidens kapitalexport
visserligen oavsiktlig och ovälkommen, det senare därför att det innebar
ett exportöverskott som i hög grad ökade varubristen under kriget.
Men under 1920-talet framkallades kapitalexporten av en medveten
strävan från svensk sida, en strävan som gjorde Stockholm till
internationell kapitalmarknad, om också icke till en av de viktigare.
Det gällde därvid icke enbart eller ens företrädesvis lån till
utlandet, utan i stället främst företagsgrundning i andra länder. En viktig
anledning därtill utgjorde de utländska tullmurarna, som hindrade
export av varor från Sverige men tillät deras tillverkning i andra
länder under svensk ledning. Det är uppenbart att en sådan
utveckling måste minska arbetstillfällena inom Sverige, när den innebar
överflyttning av svensk industri till utlandet; oavsett detta är
kapitalexport alltid i sig själv ägnad att höja räntefoten och så till vida att
hålla arbetslönerna nere i det kapitalexporterande landet. Men i den
mån ett visst slags industriell avsättning eljest hade varit utesluten,
kunde kapitalexporten likväl komma landet som helhet till godo,
och i flertalet hithörande fall var läget uppenbarligen sådant.
Utvecklingen fick betydelse för en rad svenska företag, sådana som
Svenska kullagerfabriken, Elektrolux, Gasaccumulator, L. M.
Ericsson, Separator, Allmänna svenska elektriska A. B. m.fl.
Det egendomligaste inslaget i detta förlopp utgjorde Ivar Kreugers
verksamhet. Efter att med utgångspunkt i herraväldet över några
mindre tändsticksfabriker ha skapat sig ett monopol för den svenska
tändsticksindustrien — sedan gammalt den ledande i världen —
utvecklade han denna ställning till ett stort internationellt monopol på
området, delvis med utbredning också över andra industriella
områden. Hans metod bestod i att skaffa lån åt olika stater emot att få
sig tilldelat ett lagligt tändsticksmonopol hos dem, varvid
produktionen på nyss antytt sätt vanligen helt eller delvis fick flyttas från
Sverige till vederbörande länder. Det uppstod därigenom en jättelik
härva av företag, vilkas inbördes ställning med raffinerad skicklighet
doldes för allmänheten men som just därigenom blevo desto
begärligare för internationell spekulation; i många fall gällde det därvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
