- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
342

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Kapitalexport - Välståndsutveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

342 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) rent fiktiva företagsbildningar, medan andra hade till uppgift att låt; vinsten redovisas i länder med den lägsta bolagsbeskattningen. Sve riges eget intresse i det hela var långt mindre än flertalet på dei tiden föreställde sig — kapitalet var i första rummet amerikanskt — och Kreugers självmord på vårvintern 1932 samt hela det väldig; komplexets undergång inverkade därför icke på lång sikt väsentlig på svenskt näringsliv. Själva katastrofen mitt under den andra stor; depressionen kändes likväl som ett våldsamt slag och många svensk; delägare i företagen ledo stora förluster. Välståndsutveckling De mångahanda och delvis djupt ingripande förändringarna i Sve riges näringsliv efter 1922 och 1923 kommo de breda lagren till godt i högre grad än vanligen är fallet, och därvid föllo fördelarna främs på industriarbetarnas lott. Mellan 1913 och 1939 ökades sålund; deras reallön enligt lönestatistiken med drygt hälften (52 %), för åi räknat; eftersom tiden innefattade åtta-timmars-dagens tillkomst, gicl detta tydligen tillsammans med en förkortad arbetsdag och en myckei starkare ökning i timförtjänsten, i det att denna steg med icke mindre än 88 %, dvs. inemot fördubblades. Det är osannolikt att något annal europeiskt land hade en lika stark lönestegring under samma tid atl uppvisa. Visserligen låg i den andra vågskålen en uppenbar ökning av arbetslösheten, jämfört med förkrigstiden, och all sannolikhet talai för att de två företeelserna stodo i orsakssammanhang med varandra: men också om detta tas i betraktande, kan det ej råda något tvivel om att industriarbetarklassen som helhet fick starkt ökade löner som betalning för en kortare arbetsdag. Därtill måste ytterligare läggas att socialpolitikens starka utveckling under århundradet främst kom denna klass till godo och mer eller mindre kostnadsfritt tillförde arbetarna förmåner utöver dem som representerades av själva lönestegringen. Vidare steg levnadsstandarden starkare än som följde av båda dessa anledningar tillsammans, därigenom att familjernas minskade storlek ökade försörjningen per individ också oavsett familjefaderns inkomstökning. Det var framför allt bostadsstandarden som förbättrades därigenom, vilket också var naturligt och välkommet, så till vida som de svenska arbetarnas bostadsstandard förmodligen var lägre i jämförelse med andra länders än deras behovstäckning i andra hänseenden. Å andra sidan fanns det ingen annan samhällsgrupp vars standard förefaller ha ökats lika mycket som industriarbetarnas. Den privat-anställda förvaltningspersonalen fick sålunda mellan 1913 och 1939 icke sin reallön höjd med mer än omkring 11 %, samtidigt med att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free