- Project Runeberg -  Svenskt arbete och liv : från medeltiden till nutiden /
352

[MARC] Author: Eli F. Heckscher - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Upplösningen av 1800-talets hushållning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

352 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) sin intressesfär långt utöver vad som tidigare hade betraktats som Västeuropas gränser österut. Vid vapenstilleståndet var visserligen Sovjetunionens ekonomi i hög grad rubbad genom krigshärjningarna, och detta bidrog i viss mån att försvaga landets utrikespolitiska slagkraft under den närmast följande tiden. Men läget i Västeuropa var också i hög grad otillfredsställande, och Förenta Staterna, som under kriget stärkt såväl sin ekonomiska som sin militära potential, kom allt mer att bli det avgörande skyddet för Västeuropas existens. Det kan utan tvivel sägas att utvecklingen, även om världskrigen hade kurmat undvikas, ändå skulle ha gått i en riktning som försvagade Västeuropas position. Både Ryssland och Förenta Staterna hade förutsättningar för en väldig expansion, under det att läget i Västeuropa tedde sig mera ovisst. En av de grundvalar på vilka Västeuropa byggde sitt före första världskriget dominerande internationella inflytande var kolonialsystemet. All sannolikhet talar emellertid för att detta system under alla omständigheter skulle ha gått mot sin upplösning, om också inte så hastigt som nu blev fallet. Den avgörande frågan för Västeuropas framtid var emellertid i sista hand om det skulle bli möjligt att överbrygga motsättningarna mellan de ledande västeuropeiska staterna, med andra ord om en krigisk konflikt överhuvud var möjlig att undgå. Den frappanta försvagningen i Västeuropas internationella ställning efter andra världskriget stod också i nära samband med ekonomiska faktorer. En av de allvarligaste konsekvenserna av första världskriget var att det på ett ödesdigert sätt spolierade det internationella samband på valutapolitikens område som guldmyntfoten innebar. Under 1920-talet gjordes det visserligen försök — som till en början föreföllo framgångsrika — att återställa den internationella monetära gemenskapen. Restaureringen visade sig emellertid i längden mycket bristfällig. Man kunde inte återställa vissa av de grundvalar på vilka förkrigstidens guldmyntfot hade byggt, speciellt den internationella kapitalmarknaden. Man lyckades visserligen få till stånd ett slags surrogat för densamma under 1920-talet. Men erfarenheten visade att det nya systemet saknade en av de väsentligaste förutsättningarna för att kunna fungera tillfredsställande — ett tillräckligt internationellt förtroende. Sedan guldmyntfoten på nytt hade brutit samman i början av 1930-talet, fick valutamarknaden en ganska splittrad karaktär, och på vissa håll, framför allt i Tyskland, skapades nu den organisation — valutaregleringen — som skulle komma att bli en ganska allmän företeelse efter andra världskriget. Men i övrigt bibehöll de ledande handelsländerna konvertibilitet av valutan, och större delen av den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:44:30 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svarbliv/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free