Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914) - Appendix - Upplösningen av 1800-talets hushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354 Upplösningen av 1800-talets hushållning (sedan 1914)
konsumtionen skulle ha vuxit hastigare än nationalprodukten. I själva
verket tyda OEEC:s siffror på att den i stort sett har ökat
långsammare, per individ räknat. Det är en annan sak att konsumtionen
tydligen är för stor i förhållande till de krav på sparande som de
relativt höga investeringarna innebära. Resultatet har blivit ett
tämligen allmänt inflationstryck, som tidvis har satt djupa spår i
bytesbalanserna. I många fall har också handelspolitiken utvecklat sig i så
protektionistisk riktning att den starkt hämmat effektiviteten i
produktionen.
Ytterst bygger denna försvagning av betalningsbalanserna således
i hög grad på inre faktorer, och det förefaller inte osannolikt att
man under alla omständigheter skulle ha fått en utveckling i den
riktningen. De organiserade maktfaktorerna på arbetsmarknaden ha
blivit alltmer inflytelserika och på många håll utövat ett ständigt tryck
uppåt på lönenivån. Samtidigt har investeringsverksamheten under
påverkan av inflationstendenserna drivits upp, vilket ytterligare ökat
efterfrågan på arbetskraft. Det föreligger här en evig kretsgång som
har varit svår att bryta. Nästan överallt har också statsmaktens
ekonomiska politik på en gång karakteriserats av en liberalare
socialpolitik och av ett uppsving för de offentliga investeringarna. Man kan
här tala om ett slags halvsocialisering av politiken, ganska oberoende
av vilket politiskt parti som officiellt har suttit vid makten.
Medvetet eller omedvetet har Sovjetunionens omfattande femårsplaner
och häftiga industriella expansion spelat en stor roll som förebild,
utan att man dock gjort fullt klart för sig att en politik av det
slaget endast är möjlig, om man också, enligt ryskt föredöme,
accepterar en diktaturregim, där konsumenternas krav helt och hållet
skjutas i bakgrunden, arbetslönerna regleras av myndigheterna och
tvångssparandet får en imponerande omfattning.
Det är mot bakgrunden av denna allmänna bild som man har att
se utvecklingen också i vårt land. Våra inre förhållanden pekade
visserligen mot en ganska djupgående förändring, och de sociala
förskjutningarna i vårt land under de senaste 40 åren kunna i viss mån
förklaras av dessa interna krafter. Men de internationella
inflytandena ha inte heller vi kunnat undandra oss, även om vi ha
stått på sidan av de stora konflikterna. De ha gett utvecklingen
också i vårt land en mera tillspetsad karaktär än vad som sannolikt
eljest skulle ha varit fallet. ”Upplösningen av 1800-talets
hushållning” ter sig som sagt också hos oss i rätt stor utsträckning som en
återverkan av det internationella skeendet. På sin höjd kan man säga
att utvecklingen i Sverige dock i högre grad än i flertalet andra
länder har varit betingad av inre faktorer, och därför också har
haft ett lugnare och mera kontinuerligt förlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
