Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
fönster å helsjägg, »ja känner ijen den plantan.» —
»Jo, i mitt kâlsvatta», sa Kal fånn Linné. »Kekar
du den spenaten, får du allt stikker i magen. De ä
föfälit va ni ä botta i ätthalmen», tykkte han å så
skubba han ut å slet opp ett lärkträ me roten å bar
innet å ställdet mitt för dom å kraxa: »Ja ger mej
schutton på att ni inte vet om de här ä en slinger
växt eller en hjulgran.» — »Ha du vatt ute i trägårn, din lurk, å rykkt opp vårat päronträ, som vi
odlar jodättskåkker på?» gårma en maffi proffessor.
Kal flabba å slog sej på byxvådena, men dom lärda
gubbana vatt lömska pån, för dom trodde han for
me bara nys, å dom sa åt en i skarp ton, att om
han ville knåpa sej ijenom Universitete, skulle han
inte jobba me naturarbeten utan läsa kemikalisk jografi å anatomisk historia å kulturell matematik i
ställe. Grabben vatt vemodi å geck ut å k raffsa i
trägårn, där han hitta en levande stårmhatt å den
ställde han sej å flukta på. Då vare nån, som
smällde ten på ena vasslon å sa: »Va äru för en
hedning som går å pallrar åt dej våra krukväkster ?»
å så stacks de fram en febertermometer mot en.
Kal haja till, för han förstog att de va Sällsius å
hans tempratur va hög, å däfför ban om urs jäkt å
sa att han bara tänkte extraminera stårmhatten.
Sällsius ville inge annat än skåja me killen, så han
flina å frågan om han feck bjudan på en sigarett,
för han begrep att Kal hadde naturfosskningskrumelunten i klotet, å sen låvan att han skulle kläm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
