Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej, Rolandsen väntade icke, han kände
jungfru van Loos och visste vad som förestod. Och
han gjorde ogärna annat än det han själv ville.
Han träffade uppe på vägen en fiskare från
byn, som kommit för sent för att vara med vid
prästfamiljens mottagande. Det var Enok, den
väckte och saktmodige mannen, som alltid gick
med nedslagna ögon och hade en halsduk
bunden om huvudet för öronvärkens skull.
»Du är för sent ute», sade Rolandsen i
förbigående.
»Är han kommen»
»Han är kommen. Jag har tryckt hans hand.»
Rolandsen ropade tillbaka över axeln:
»Lägg märke till mina ord, Enok, jag avundas
honom hans hustru.»
Det var nu också den rätte att yttra så fräcka
och lättsinniga ord till. De skulle nog föras
vidare av Enok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
