Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Frun förlorade tålamodet och sade:
»Gud, vad du är orimlig, du är bestämt sjuk.
Nej, jag står inte ut med det.»
Och hon satte sig och stirrade rätt framför sig.
Men hon stod ut med det. Ett ögonblick
efteråt var allt glömt, hennes goda hjärta förlät
förolämpningen. Hon var så lyckligt sorglös av
naturen.
Och prästen höll sig mer och mer på sitt
kontor, dit husets övriga oordning icke spritt sig.
Han var seg och stark, en stor arbetshäst. Han
hade utfrågat medhjälparna om det sedliga
tillståndet i trakten, och vad han fått veta, var allt
annat än glädjande. Prästen skrev då ett brev
med straff och förmaningar än till en, än till en
annan i menigheten; hjälpte icke detta, reste han
själv på besök till syndarna. Han blev en farlig
man och verkligt fruktad. Och han sparade
ingen. På egen hand hade han tagit reda på att
en av hans egna medhjälpare, som hette Levion,
hade en syster, som var glad och tillgänglig mot
fiskarpojkarna; även hon fick ett brev. Han
kallade hennes broder till sig och sände honom
bort med brevet och följande besked: »Ge henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
