Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
allt större och större. Han nickar litet och tycks
begripa, vad en sådan låga kan åstadkomma. Och
när han allaredan ser brådskande människor nere
vid prästgårdsbodarna, förstår han att hjälpen är
på väg, han vänder tvärt med båten och ror
tillbaka för att vara den förste på platsen. Det var
ett mycket vackert drag hos Levion, att han ville
glömma allt agg och ila till sin fiendes hjälp.
Han lägger till och beger sig upp i skogen, han
hör elden fräsa. Levion ger sig god tid och ser
sig noga omkring för varje steg, om en liten stund
ser han Enok komma i full fart. En ytterlig
spänning bemäktigar sig Levion, han gömmer sig
bakom en klippa och håller utkik. Enok närmar
sig, han har tydligen ett mål, han ser varken till
höger eller vänster, bara går på. Hade han
upptäckt sin motståndare och ville nu söka rätt på
honom? Då han var alldeles i närheten, gav
Levion till ett rop. Enok ryckte till och
stannade. Och i sin förvirring smålog han och sade:
»Det brinner tyvärr. Det är olyckan, som är
ute.»
Den andre fick mod och svarade:
»Det är väl Guds finger?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
