Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
»Det ljög de, var eviga enl» utbrast Levion.
»Nåja. Men du blir i alla fall inte min
medhjälpare.»
»Vem ska det bli den här gången?»
»Ingen. Jag ska vara utan.»
Sålunda stod prästen där stark och styv och
rättfärdig på alla sidor. Och han hade just nu
skäl till självtukt utan förskoning. Den
evinnerliga husliga otrevnaden och de många
svårigheterna i arbetet ville demoralisera honom och
fresta honom till avfall, han kunde då och då tänka
verkligt otillåinna tankar. Vad gjorde det till
exempel, om han slöte fred med Levion, som å
sin sida skulle göra åtskilligt i gengäld? Vidare
hade Mack på Rosengaard erbjudit sin hjälp till
verkligt behövande; nåväl, prästen var den
fattigaste i trakten, han kunde sannerligen mycket
väl vända sig till Mack på en nödlidande familjs
vägnar och själv behålla hjälpen. Så skulle frun
kunna få skor. Prästen själv behövde också en
del, några böcker, litet filosofi, han torkade ihop
i sitt dagliga slit och fick aldrig tillfälle till
utveckling. Där hade nu Rolandsen, den
pratsjuke skojaren, med bästa resultat lyckats inbilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
