Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
vi draga norrut, men vi skola alla mötas en gång
på samma plats.»
Så vittnade han och var outtröttlig in i det
sista.
Frun satt i aktern i sina gamla bedrövliga skor;
de hade blivit lappade, men de hade också blivit
fruktansvärt fula därav. Men frun var icke
ledsen för den sakens skull, hon satt tvärtom med
tindrande ögon och gladde sig åt att få komma
till en ny plats och se hur där såg ut. Hon
tänkte dock med vemod på en stor gråsten, som prästen
tvärt hade hindrat henne från att ta med i en
koffert, fast den var så vacker.
Så stötte de från land. Och det viftades med
hattar och sydvästar och näsdukar, och det
ropades farväl både från båten och från stranden.
Så gick Rolandsen ombord. Han skulle
redan i kväll vara på Rosengaard, där skulle firas
dubbelförlovning, och han ville ej heller gå miste
om detta tillfälle att vara hövlig. Då Macks båt
ej hade någon vimpel på masten, fick han låna
en praktfull röd och vit sådan från en större båt,
och han lät folket sätta upp den, innan han for.
På kvällen kom han fram. Man kunde se,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
