[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utom dessa 176 huvudkartor och specialkartor innehåller atlasen 21 hela
kartsidor illustrerande klimatologiska, växt-, djur- och bebyggelsegeografiska
förhållanden, internationell produktion och handel m. m., kort sagt en serie
i kartografisk form framställda sammanfattningar av företeelser av särskild
betydelse. Det har varit kartredaktionen särskilt angeläget att vid utarbetande
av dessa liksom alla andra kartor, bygga på nyaste och säkraste statistiska
material. Åt de historiska förhållandena ha 14 kartsidor ägnats.
I överensstämmelse med en alltmer använd praxis har i atlasen varje lands
nationella geografiska namnformer använts, så långt som detta varit möjligt, när
transkription varit nödvändig från t. ex. ryska och ostasiatiska språk. För att
personer, vana vid de gamla försvenskade eller förtyskade namnformerna, icke
skola känna sig främmande inför de många helt eller delvis nya namnen, ha
de vanligaste äldre utsatts i parentes, t. ex. Firenze (Florens), Liepāja (Libau).
Uppmärksammas bör i samband härmed den från 24 utländska språk till
svenska gjorda översättningen av geografiska appellativ, vilka ingå i vanligt
förekommande namn (t. ex. -kiang = flod). Namnregistret omfattar omkr. 17000 ord.
Som en nyhet för en världsatlas av föreliggande art är den av 92
reproduktioner efter fotografier bestående avdelningen »Geografiska bilder». De
illustrera olika kultur- och naturområden och äro avsedda att med
representativa, konkreta exempel utfylla och komplettera den bild av jordens länder och
folk, som kartorna giva. Tillsamman med de i koncentrerad form om viktigare
förhållanden handlande texter, som åtfölja varje helt kartuppslag, blir Svensk
världsatlas icke blott en kartbok i vanlig bemärkelse utan även en geografisk
läse- och bilderbok. Atlasen torde kunna giva den kunskap om fäderneslandet
samt om främmande områden och folk, som medborgarna i ett modernt Sverige
önska erhålla genom en världsatlas.
Stockholm den 15. sept. 1930.
Hans W:son Ahlmann.
Professor i geografi vid Stockholms Högskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
