Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- DONAULÄNDERNA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DONAULÄNDERNA.
I Donauländerna bo slaver, romaner, magyarer, germaner, albaner och
turkar, ofta bildande isolerade språköar inom varandras områden. Genom
Rumänien och Jugoslavien går dessutom i oregelbundet lopp den
konfessionella gränsen mellan romerska kyrkan och grekisk-ortodoxa, delvis helt
oberoende av folkgränserna.
Från 1867 till 1918 var dubbelmonarkien Österrike-Ungern den
dominerande statsbildningen inom Donauländerna. Sistnämnda år sönderföll den
etnografiskt heterogena staten, och större delen uppdelades på omgivande,
delvis nybildade stater. De bägge förutvarande huvudländerna, Österrike
(se sid. 53—56) och Ungern, blevo därigenom nationellt enhetligare, men
millioner tyskar och magyarer bo i de avträdda områdena.
Konungariket Ungern, 93 000 km2, 8,5 mill. inv., omfattar större delen av
slättlandet kring mellersta Donau och Theiss, där magyarerna omkr. år 900
slogo sig ned. Ungern blev självständig, kristen stat omkring år 1000. På
1500-talet erövrades större delen av landet av turkarna, efter vilkas
fördrivande 1699 det blev en österrikisk provins. År 1867 erkändes Ungern som
med Österrike likaberättigad stat, och 1918 förklarade sig det genom
världskriget starkt reducerade landet oberoende. Befolkningen besitter
västerländsk kultur, är till omkr. 2/3 romersk-katolsk och till omkr. 1/3
protestantisk.
Konungariket Rumänien, 294 000 km2, 17,4 mill. inv., fick 1919 sin areal
och folkmängd mer än fördubblad. Befolkningen är till omkr. 3/4 rumänsk.
I Transsylvanien bo bl. a. avkomlingar från de tyskar och magyariska
szekler, som under medeltiden skötte Ungerns gränsbevakning i sydost. Moldau
och Valakiet, som länge varit turkiska lydriken, vunno en viss
självständighet efter Krimkriget 1856 och förenades 1861 till en enhet, Rumänien, som
blev formellt oberoende 1877. Religionen är övervägande grekisk-ortodox.
Konungariket Jugoslavien, 248 000 km2, 12 mill. inv., kan i viss mån
betraktas som ett förstorat Serbien. Detta gäller i första hand den
grekiskkatolska, södra delen. Den norra, romersk-katolska delen med sin från
serberna något skiljaktiga slovenska och kroatiska befolkning och sitt latinska
alfabet i motsats till serbernas ryska kan anses stå i ett mindre intimt
förhållande till den övriga staten. Serbiska talas av omkr. 4/5 av statens
befolkning. I nordväst förekomma vilda och ödsliga karstlandskap med grottor,
hålor, bäckenbildningar, vattendrag, som ömsom flyta under, ömsom över
jordytan, och andra spår av den starka kemiska och mekaniska erosionen
av kalkbergen.
Konungariket Bulgarien, 103 000 km2, 5,6 mill. inv., blev 1878 autonomt
ehuru under turkisk överhöghet och 1908 oberoende. Dess område, som
ökades 1912, minskades något genom världskriget. Befolkningen är till omkr.
6/7 bulgarisk och religionen övervägande bulgarisk-ortodox. Två tredjedelar
av befolkningen är att hänföra till åkerbruket. Rosenodlingen och
rosenoljeproduktionen vid Kasanlüc äro världsbekanta.
Ungern, Rumänien och Bulgarien äro viktiga åkerbruksländer med
betydande veteodling. Avsevärda äro även majs- och linodlingen samt
svinaveln i Ungern och majs- och havreodlingen i Rumänien. I Rumänien
utvinnes petroleum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0085.html
