Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- SÖDRA CANADA, U. S. A. OCH MELLANAMERIKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SÖDRA CANADA, U. S. A.
OCH MELLANAMERIKA.
De brittiska besittningarna i Nordamerika utgöra mer än 10 mill. km2 med 12 mill.
inv., varav mer än 90 % av arealen och nära 80 % av befolkningen kommer på Canada,
ett dominion, bestående av 9 delstater och 2 territorier. Större delen av befolkningen
härstammar från Storbritannien och Irland, men omkr. V3 är fransk. Denna tredjedel
bebor huvudsakligen öststaterna, dominerar Quebec och talar till stor del sitt eget
språk. S:t Lawrenceviken befors sannolikt av isländare omkr. 1000 och återupptäcktes
av fransmannen Cartier år 1534. Den franska kolonisationen började på 1600-talet.
Engelsmännen grundade år 1670 Hudson-Bay-kompaniét med monopol på pälshandeln
inom vikens nederbördsområde. Efter 7-åriga kriget blev Canada brittiskt 1763. År 1867
bildades Dominion of Canada, till en början bestående av staterna öster om Manitoba
utom Prince Edward Island. Canada är ett jordbruksland. Av vete, havre och korn
frambringas VB av världsproduktionen. Mejerihantering bedrives i stor skala, i synnerhet
i Ontario. Canada ligger till stor del inom norra halvklotets barrskogsbälte (se sid.
146—147); Bergsbruket lämnar bl. a. stenkol, guld, koppar och av nickel 3/4 av
världsproduktionen.
Förbundsrepubliken Amerikas förenta stater, U. S. A., består av 48 stater och ett
förbundsdistrikt med huvudstaden Washington och omfattar 8 mill. km2 med omkr.
120 mill. inv. Vid 1920 års folkräkning voro 88 % vita och 10 % negrer. För 100
år sedan utgjorde negrerna 18 %, för 50 år sedan 121/2 %. (Inräknas alla besittningar,
uppgår arealen till nära 10 mill. km2, folkmängden till över 130 mill. inv.). År 1620
anlände skeppet Mayflower till nuvarande Massachusetts. Från 1638—1655 hade
Sverige en koloni, Nya Sverige, vid Delaware-floden. År 1763 ägde England nästan allt
land öster om Mississippi. Genom freden i Paris 1783 tillerkändes »Amerikas förenta
stater» full självständighet. År 1853 hade området växt ut till sitt nuvarande omfång.
Väster om 100° v. long. utbreda sig de vidsträckta, av mindre nederbörd betingade
prärierna, staternas viktigaste jordbruksområde. I vete-, havre- och majsodling står
U. S. A. främst med resp. V*, V3 och 2/3 av världsproduktionen; av tobak producerar
U. S. A. nästan lika mycket som, av bomull mer än övriga länder tillsammans. Även
i trävaru- och trämasseproduktion kommer U. S. A. främst. Av boskapsdjuren äro
de viktigaste nötkreatur och svin. I produktion av kol (omkr. 2/s), petroleum (2/3),
järnmalm (2/s), stål (1/2), koppar (V2), zink (2/s), bly (2/s), aluminium 0/3), svavel (7/8)
och fosfat (V* av världsproduktionen) överträffar U. S. Å. övriga länder och kommer
näst efter Brittiska Sydafrika i guld-, näst efter Mexico i silverproduktion. Under de
senaste 100 åren har U. S. A. mottagit 35 millioner immigranter. Kvotlagarna av
år 1921 och i synnerhet år 1924 ha starkt begränsat invandringen.
Yellowstoneparken, 8,670 km2, med dess 100 geysrar, färgrika canyons och övriga
storslagna naturscenerier blev nationalpark 1872.
Panamakanalen, minsta djup 12,5 m, öppnades för trafik 15/8 1914. Kanalen står
under kontroll av U. S. A.
Niagara-fallet, vars effekt beräknas till 8 mill. hkr., därav 300000 utbyggda, är
numera genom lagar skyddat mot ett alltför hänsynslöst utnyttjande i industriens
tjänst. (Staden Niagara Falls har på U. S. A-sidan 50000, på Canadasidan 15 000 inv.).
Betr. New York och Chicago, se sid. 113 och 129!
Förbundsrepubliken Mexico, 2 mill. km2, 15 mill. inv., består av 28 stater, 2
territorier och ett förbundsdistrikt med huvudstaden Mexico. Nära hälften av invånarna
äro brandfolk, huvudsakligen mestiser, över l/3 indianer och nära V5 kreoler. Det
officiella språket är spanska. Förhärskande religion är den romersk-katolska. År 1519
landstego spanjorerna under Cortez, det på 1300-talet grundlagda aztek-riket
erövrades, och landet tillhörde sedan Spanien från 1521 till 1822. År 1824 blev Mexico
republik, 1917 antogs den nuvarande författningen. Mexico har stora möjligheter som
jordbruksland. Av exportvärdet kommer dock det mesta på mineraler. I
silverframställning står Mexico främst med mer än !/3 av världsproduktionen.
I Centralamerika och Västindien, inräknat de till Sydamerika hörande öarna,
kommer drygt 9/io av folkmängden på 9 mer eller mindre självständiga republiker. Totala
ytan och folkmängden utgöra 778000 km2 och 17 mill. inv. (vita, särskilt på Cuba;
biandfolk; indianer; negrer, i synnerhet på öarna). Det förhärskande språket är i
allmänhet spanska (franska i Haiti). Upprepade gånger har försök gjorts att samla
fastlandsrepublikerna till en enhet. Columbus landsteg 1492 på en av BahamaÖarna
(San Salvador) och på fastlandet 1502. Spanien förlorade 1898 sina sista amerikanska
besittningar, Cuba och Porto Rico. Av produkter märkas bananer (varav Västindien,
Centralamerika, Mexico och Colombia lämna nästan hela världsproduktionen), socker
0/5 av världsproduktionen från Cuba), och tobak (Cuba).
SVENSK VÄRLDSATLAS GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0117.html
