Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- DE STORA SJÖARNA OCH ATLANTKUSTENS TÄTBYGD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE STORA SJÖARNA
OCH ATLANTKUSTENS TÄTBYGD.
På kartområdet sid. 114—115, som omfattar det nordamerikanska
tätbe-folkningsområdet och storindustridistriktet, komma mer än 70 mill. inv.
Särskilt starkt befolkad är Atlantkusten mellan Boston och Philadelphia. Inom
den del av U. S. A:s nordoststater, som visas på sidan 116, bo omkr. 30 mill.
På grund av de förhärskande västliga vindarna inifrån fastlandet är
klimatet även vid kusten kontinentalt med stränga vintrar och varma somrar.
Nordoststaternas jämförelsevis bekväma läge i förhållande till Europa och
deras odlingsbara jord gynnade den första koloniseringen, och härifrån har
den vita expansionen över Förenta staterna utgått. Det nu uppvuxna
storindustriområdet har med lätthet kunnat tillgodogöra sig den stora tillgången
av bl. a. kol och järn (huvudsakligen från trakten väster om Övre sjön,
varifrån malmen distribueras sjöledes i tiotals millioner ton per år, mest till
sydkusten av Erie). Industriområdets läge är förmånligt ej endast med
hänsyn till europatrafiken; de stora sjöarna, flodsystemen, kanalerna och
numera det väl utbredda järnvägsnätet genom sänkorna i Appalachiska platån
utgöra goda förbindelseleder till landets inre och det stora
näringsproduce-rande jordbruksområdet väster om Mississippi. Dessutom erbjuder
Atlantkusten goda hamnar. Här, i all synnerhet i New York, landstiger den
ojämförligt största delen av invandrarna från Europa, av vilka många
kvarstanna inom kartområdet utan att söka sig längre västerut. Staterna
Massachusetts, Rhode Island, Connecticut och New York ha att uppvisa den
största procenten utomlands födda. Ej blott genom emigrationen utan ock
genom invandring från landsbygden till städerna ha många av dessa vuxit
med »amerikansk» hastighet. Genom jordbrukets stora användning av
arbetsbesparande maskiner har denna landsbygdens avfolkning kunnat antaga
större proportioner än i Europa.
Stör-New York, över 8 mill. inv., något större än London och f. n. jordens
största stad, omfattar dels egentliga New York, 5,6 mill. inv., dels
kringliggande orter, huvudsakligen belägna i staten New Yersey. Omkr. 2 mill.
av invånarna äro födda i utlandet Även i övrigt äro främmande
folkelement talrikt företrädda. New York lär ha flera italienare än Rom. Svenska
som modersmål talas av 60 000. New York innesluter jordens största
negersamhälle, 175000 inv., beläget på norra delen av Manhattan. Betr. judarnas
utbredning, se sid. 183! Under de senaste 50 åren har det egentliga New
Yorks folkmängd 4-dubblats. Kajlängden utgör flera 10-tal nymil. Se f. ö.
sid. 129 o. 130!
Chicago, 3 mill. inv., är Amerikas 2. stad, jordens största järnvägsknut och
det amerikanska tätbefolkningsområdets stora port mot inlandet. Av
invånarna äro omkr. 60 000 födda i Sverige, och medräknas barn av
utvandrade föräldrar, är antalet svenskar mer än 100 000. Chicagos city är
beläget söder om Chicago Rivers utlopp i Michigan. State Street och
Madi-son Street äro huvudgator och bilda ett slags koordinataxlar för
adressnumreringen. Den förste vite kolonisten ankom till orten 1804. Då Chicago
1837 fick stadsrättigheter, var dess invånarantal 4170 och för 50 år sedan 1/2 mill.
Minneapolis-S:t Paul, tillsammans 600 000 inv., därav några l O 000-tal
svenskar, ligger vid Mississippi, där floden upphör att vara segelbar. En
annan känd svenskstad är Jamestown i västra delen av staten New York;
av stadens omkr. 40 000 inv. är nära hälften av svensk härstamning.
SVENSK VÄRLDSATLAS GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0121.html
