Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- DELAR AV JÄTTESTÄDER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DELAR AV JÄTTESTÄDER.
NEW YORK, med förstäder över 8 mill. inv., utan förstäder 7 mill.,
grundades av holländarna i början av 1600-talet på ön Manhattan1) och kallades
Nya Amsterdam, tills det år 1664 blev brittisk besittning, då det erhöll sitt
nuvarande namn. New Yorks äldsta del är Down Town, vilket tillsammans
med trakten söder om Central Park utgör stadens city; Broadway är dess
livligaste gata. Enl. en liten intressant New York-statistik uppges, att staden
har l 500 kyrkor, fem broar av mer än l 600 m längd, 300 000 besökande
per dag, att ett hus bygges var 50., en ny firma startas var 10., en ny New
York-bo födes var 6. minut och ett persontåg ankommer var 52. sekund (se
f. ö. sid. 113).
LONDON, nära 8 mill. inv., alltså ungefär av New Yorks storlek, torde ha
varit en handelsplats, redan då romarna erövrade Britannien år 43 e. Kr., blev
biskopssäte 604 och är Englands huvudstad sedan 893. Omkring år 1700
uppgick folkmängden till nära 600 000, och London hade därmed överflyglat
Paris och uppnått rangen av Europas största stad. Londons egentliga city och
affärscentrum upptar en yta av 2,7 km2 med endast omkr. 20 000 inv. men
med en dagsbefolkning av närmare 400 000. Westend är politiskt centrum,
nöjescentrum och de förmögnas stadsdel. London Bridge, som ombyggdes
för omkr. 100 år sedan, är en av jordens mest trafikerade broar; den gamla
London Bridge, som låg några i O-tal meter längre nedåt floden, byggdes
omkr. år 1200. Trafalgar Square är en av Londons mest kända öppna
platser. Bland märkliga byggnader må nämnas: S:t Paul’s Cathedral, världens
största protestantiska kyrka; Westminster Abbey, kröningskyrka och panteon;
Buckingham Palace, konungens residens; Towern, gammal fästning och
konungaborg.
PARIS, med förstäder 5 mill., utan förstäder 3 mill. inv., har sedan 900-talet
varit Frankrikes huvudstad och även tidvis förut residens för romerska och
frankiska härskare. Den äldsta staden, romarnas Lutetia parisiorum, var belägen
på Gité-ön. Den därnäst äldsta delen är Quartier latin med Sorbonnes
uni-j versitet och förr mer än nu det specifika studentkvarteret. Trakten norr om
stadens förnämsta trafikled, Rue de Rivoli, är Paris’ affärs- och nöjescentrum
med trafiken särskilt koncentrerad vid Place de 1’Opéra. Den inre
stadsplanen med dess storslagna boulevarder förskriver sig från Napoleon Illis
tid. Märkliga byggnadsverk i Paris äro bl. a. Notre Dame-katedralen fr.
omkr. 1200, det förutvarande konungapalatset, nu museet Louvre, med vilket
de nu nedrivna Tuilerierna voro sammanbyggda; den av Napoleon L
påbörjade triumfbågen, världens största, på Place de 1’Étoile; Eiffeltornet, 300 m
högt, Europas högsta byggnad (i New York är en ännu högre under
uppförande).
BERLIN, 4 mill. inv., är sedan 1871 Tyska rikets huvudstad. Den första
bebyggelsen utgjordes av det gamla Kölln på Spree-ön och Berlin (numera
Alt-Berlin) på stranden nordöst därom, vilka samhällen på 1300-talet
sam-manslogos till ett, Berlin. För omkr. 150 år sedan var stadens invånarantal
150 000, år 1871 över 800 000. Det nuvarande Berlins city utbreder sig på
ömse sidor om dess förnämsta gata, Unter den Linden. Viktiga gator äro
även de starkt trafikerade Friedrichstrasse och Leipziegerstrasse. Bland
märkliga byggnader må nämnas domen, grundlagd 1894, och slottet, delvis
från 15. århundradet, bägge på Spree-ön.
l) Manhattan köptes från indianerna för omkr. 90 kr. eller, om hänsyn tages till
penningvärdet då och nu, omkr. 450 kr.
SVENSK VÄRLDSATLAS GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0137.html
