Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- FOLKFÖRDELNING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FOLKFÖRDELNING.
Människorna äro mycket ojämnt fördelade över jorden (se sid. 152). I första hand
märkas de tre stora tätbefolkningsregionerna, den europeiska, den indiska och den
östasiatiska med omkr. 450, 300 och 400 mill. inv. resp. En fjärde tätbygdsregion,
avsevärt mindre än de förra men dock betydande, i all synnerhet ur handelsgeografisk
synpunkt, är den nordamerikanska med omkr. 75 mill. inv.
Bosättningens yttersta utposter mot norr utgöras av eskimåbebyggelsen på
Grönlands västkust och gruvsamhällena på Spetsbergen; den sydligaste bebyggelsen bildar
valfångarkolonien på Syd-Georgien. De europeiska och nordamerikanska
täthetsregionerna äro storindustriellt betonade. Av Europas befolkning bor omkr. l/s i
storstäder, d. v. s. i städer med 100 000 eller fler inv., och l/5 bor inom en cirkel med
London till medelpunkt och med 600 km radie.
Ett område med 25 inv. eller mer pr km2 kan anses som tätbyggd.
(Medelfolktätheten för jordens landyta är beräknad till 12 inv. pr km2.) I storindustridistrikt och
rikt givande jordbruksbygder kan folktätheten uppgå till 100-tals inv. pr km2;
stadsbebyggelse motsvarar en befolkning pr km2 av l 000 inv. eller mer; för
trädgårdsstäder är siffran ett eller annat l 000-tal, för stenbyggda storstadsområden med
sammanbyggda hus uppgår den till 10 000-tal. För mindre områden i de tätast befolkade
delarna av Stockholm nås siffran l 000 inv. pr har (= 100000 inv. pr km2).
Antalet storstäder kan beräknas till ett halvt tusental, därav ett 30-tal
millionstäder och av dessa 7 jättestäder, om man med jättestad menar en stad eller ett
stadskomplex med 3 mill. inv. eller mer. Jättestäderna äro: New York; London; Paris;
Berlin; den tätaste stadsanhopningen i Ruhrområdet; Liverpool-Manchesterområdet
och Chicago.
Det är anmärkningsvärt, att mer än 2/3 av människosläktet äro hopade på en
förhållandevis liten del av jordens landyta. Kunde fördelningen i någon mån utjämnas
och jordens möjligheter tillvaratagas, vore säkerligen överbefolkningens problem löst.
En ingående och sammanfattande undersökning av jordens försörjningsmöjligheter
saknas ännu, men flera geografer ha försökt att i stora drag beräkna dem. Nedre
kartan på sid. 152 utgör en sammanjämkning av olika forskares resultat. Här nedan
lämnas några prov på olika uppskattningar.
Det antal människor, jorden skulle kunna nära utan anlitande av andra hjälpmedel
än nutidens eller av drivhuskultur, är enligt Ballod 5,6 miljarder (beräknat efter tyska
förhållanden), enligt Ravenstein omkr. 6 miljarder, enligt Fircks och Wagner 7,8 miljarder.
Enligt Ratzel skulle jorden kunna föda några fler miljarder människor än nu, och enligt
Woeikof skulle ensamt området mellan 15° nordlig och 15° sydlig latitud räcka till
för omkr. 10 miljarder. Under förutsättning av drivhuskultur för rotfrukter och
grönsaker har Oppenheimer kommit upp till 200 — 250 miljarder; man har dock tänkt sig,
att Oppenheimer därvid skulle överskattat rotfrukternas äggvitehalt, och att siffran
möjligen finge reduceras till 25 ä 50 miljarder.
De olika beräkningarna tyda dock samstämmigt på, att jorden skulle räcka till för
mångfalt fler människor, än det antal, varav den nu bebos. I synnerhet tropikerna
erbjuda enorma möjligheter. Karttecknen avse att visa, hur många människor de
olika landsdelarna skulle kunna föda; fördelningen av själva befolkningen kan mycket
väl tänkas vara en annan, eftersom livsmedel kunna distribueras till vitt skilda
trakter. Tropiska länder skulle kunna brukas av folk, motståndskraftiga mot dess klimat,
under det att de vita fortfarande i stor utsträckning bildade storindustriområden i
tempererade trakter. Räknar mån med, att nya upptäckter ge oss möjligheter att mer
än nu tillvarataga befintliga energikällor, kunna naturligtvis beräkningarna med fog
göras än mer optimistiska. Trängselns svårigheter bero synbarligen på människorna
själva, individerna och de politiska sammanslutningarna, ej på bristande resurser hos
den jord, de bebo.
SVENSK VÄRLDSATLAS GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:58:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svatlas/0157.html
