Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE? PARIS.
till inemot slutet af 1500-talet. Jop. Bapres införde 1501 äter de
romerska typerna, hvilka slutligen blefvo ensamt använda. Den
första fransman, som anlade tryckeri, var PASQUIER BoNUOMME, som
1476 äfven tryckte den första bok på franska språket: Les grandes
chroniques de la France. ANTOINE VERARD, förut kalligraf och
miniator, tryckte 1480–1500 talrika böcker, isynnerhet med
träsnitt präktigt utstyrda romaner. Dessutom gjorde sig här
bemärkta GEOFFROY DE MARNEF, JEAN DU PrRÉ (DE PrAT0) 1481.—95,
ANTOINE CAILLAUT och LouIs MARTINEAU 1483—985, samt PuHIuIPPE
PraouvcHeETt, hvilken sistnämnde särskildt utmärkte sig genom en
1484 tryckt vacker bönbok med ramar, hvilka dock icke äro
original, utan, såsom icke sällan var fallet på denna tid, sammansatta
af tillgängliga stycken, ofta äfven icke passande till innehållet.
I Frankrike utvecklade sig under privilegiernas skydd flera
boktryckarefamiljer, inom hvilka konsten med stor heder utöfvades
från far till son. Raden af desamma öppnade Jopocus BADIus,
1498—1535; han var från Asch vid Brässel och kallade sig derför
Iducde Lalabr de korraine+de Bar WardisWarie
ducpont Morte deProunéöce 3e Daudomont ac .Atoues
103 HarelHaukv Dercfefanky Barlps Pruofts Tap
Fig. 26. Franska ygotiska typer. (Pierre de Blarrus stil 1479.)
äfven AscENsIvs och sitt tryckeri Prelum Ascensianum. Badius
var korrektor hos Trechsel i Lyon och gifte sig med hans dotter,
blef senare professor i estetik och de gamla språken och tryckte
öfver 400 verk, deribland väl utförda och korrekta upplagor af
de grekiska och romerska klassikerna, hvilka han beledsagade
med värdefulla anmärkningar. Han var dessutom stämpelskärare
och stilgjutare. Sina tre döttrar bortgifte han med tre de
berömdaste boktryckarne på den tiden: Michel Vascosan, Jean
Roigny och Robert Etienne. Tryckeriet öfvergick till hans son
CoNrRAD Baprus, 1535—49, liksom fadern en vetenskapligt bildad
och framstående boktryckare. Han tillhörde calvinistiska läran
och måste i anledning deraf 1549 fly från Paris till Genéve, der
han sedan fortsatte sin verksamhet. Hans svåger MICHEL V ASCOSAN,
1530–-76, tryckte icke mindre än 297 verk, af hvilka många
utkommo i flera upplagor; han blef 1566 kongl. boktryckare och dog
vid hög ålder, utan att hafva stött sig med de andlige. Dennes
mäg Fröipiric MorerL I, 1571–-83, utnämndes för sin stora
kännedom i gamla och nya språk till kongl. tolk och senare till kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
