Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEDERLÄNDERNA: AALST, UTRECHT, LÖWEN, ANTWERPEN.
Franecker, Utrecht, Gröningen och Harderwyk, och det 1632 i
Amsterdam grundade Atheneum illustre hade nästan rang som
sådant. Härigenom kan förklaras den betydelse som Holland
haft under två århundraden.
Konsten infördes i Aalst i Ostflandern, der DrerRtk MARTENS
tryckte 1473—76; hans första arbete var Dionysii de Lewuwis
Speculum conversionis peccatoris. Derefter följde Utrecht, der
Nicoraus KETELAER och GHERARD DE LEEMPT tryckte 1473—274,
samt JoH. VELDENER 1479—81. I Löwen tryckte JoHANN från
Westfalen (PADERBORNENSIS) 1474 Petr. de Crescentiis Ruralium
commodorum libri XII och fortsatte till 1476, begagnande
antiqvastil. JoH. VELDENER tryckte här 1476—78 med en stil, liknande
Schöffers.
I Antwerpen tryckte DIERIK MARTENS 1476 Petri Hispani
Practica medicine, samt MATTHIAS VAN DER (0ES 1482—94 och GHERARD
LzEEv (LEEwW) 1484—92. Här grundlade fransmannen CHRISTOPHE
PLANTIN sitt verldsberömda tryckeri och utgaf derifrån 1555 en
bok i duodesformat, hvilken han kallade »den första blomman ur
min boktryckarpress trädgårds Hans tryck väckte snart
uppseende genom de vackra typerna, graverade af le Bé i Paris,
och det omsorgsfulla trycket. Filip II uppdrog åt honom att
trycka den berömda polyglottbibel, som 1569—72 utkom i ätta
band, och utnämnde honom 1570 till hofboktryckare
(prototypographus). Denna utnämning var icke en blott titel, utan härmed
följde äfven skyldighet att hafva uppsigt öfver andra boktryckare
m. fl. göromål, hvilkas besvärlighet och obehag föranledde honom
att 1576 begära entledigande derifrån. Han utöfvade en vidt
omfattande verksamhet och skall i Antwerpen hafva sysselsatt 20
pressar, hvarjemte hans stilar kunde uthärda jemförelse med alla
hans samtidas. Under Albas regemente flyttade han med en del af
sitt tryckeri till Leiden och öfverlemnade ledningen af tryckeriet
i Antwerpen åt sin måg FRANZ RAPHELINGEN. WSenare vände han
dock åter och sände Raphelingen till Leiden. Afven i Paris
inrättade han ett filialtryckeri, hvilket förestods af hans tredje
måg GiILLES Beysg, till hvilken det efter Plantins död öfvergick.
Plantin dog vid 75 års ålder 1589; hans grafvård bär inskriften:
»Christophorus situs hic Plantinus, regis Iberi Typographus, sed
rex typographorum ipse fuit». Tryckeriet i Antwerpen öfvertogs
af hans andra måg JAN VAN MOoURENTORFF, hvilken, ehuru han icke
egde någon större erfarenhet i tryckeriets skötsel, dock förstod
att bibehålla förbindelsen med de lärde. Sedan Vulgata 1592
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
