Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM : RICHOLFF, CL. PEDERSON, AM. LAURENTSSON.
af dess tidigaste alster, är afslutad redan S. Sigfrids afton (d. 14
febr.) 1526, och således säkerligen börjad i slutet af det föregående
året. Utom detta datum har boken två träsnitt, som närmare
karakterisera tryckeriet; det ena, på titelns frånsida, är
riksvapnet med vasen till hjertsköld, utvisande dess officiela egenskap,
hvarför det gerna kan kallas det äldsta kongliga boktryckeriet.
Det andra träsnittet, bokens sista blad, föreställer G. Richolffs
vapensköld, uppburen af två hjortar (fig. 41). Klart är således
att han var tryckeriets förste föreståndare eller måhända ännu
egare; stilarne äro desamma som han nyttjade i Upsala året
förut, endast med den skilnad att å, ä, ö här blifvit nygjorda af
den form, som ännu brukas 1 fraktur. Det blef reformationens
och konungamagtens organ, ty derifrån utgingo alla de svenska
skrifterna för den renade läran, samt senare alla förordningar
och statsskrifter; såsom de vidlyftigaste trycken märkas Nya
testamentet 1526 i augusti samt Luthers och Olai Petri två
postillor 1528 och 1530. Endast på den sistnämnda boken har
en af Richolffs närmaste efterträdare gifvit sig tillkänna, med
namnet CLAEs PEDERSON; huru länge han innehaft sin befattning
är således obekant. Angående tryckeriets lokal vet man, att
Gustaf I år 1537 anvisade plats deråt i hospitalet, sedan stadens
skolhus på Själagårdsgatan (nu »Skärgårdsgatan»). Denna
anordning förekommer uti en den 10 juli nämnda år utfärdad
stadfästelse på Stockholms-magistratens ordinantz om hospitalen, i
följande ordalag: »Theslikes är och vor vilje, at prentherijdt som
för dett menige bästa här i riket upptagit är, skal blifva
stondendes i siälagardhen, effther ther är beqvämlich rum ther till,
som fåfäng stonda.»!
Från år 1543 namnger sig boktryckaren i Stockholm; han
heter AMUND LAURENTSSON och hans verksamhet fortgår i mer än
30 år, ända till och med 1575. De märkligaste af hans tryck
äro Nya testamentet på finska 1548 och på svenska 1549, 50; vår
första dram, Tobie commedia 1550; Davids psaltare på finska 1551;
Sångbok at bruka i kyrkionne 1553; L. Petri postilla 1555, två
oktavband; Gustaf I:s Gensvar på danska krönikan 1558; Davids
! Oaktadt det ingalunda är vår afsigt att söka utreda anslags- och
lönevilkoren för det kongl. tryckeriet (något som numera torde vara omöjligt till följd
af den olyckliga arkivbranden 1807 och annat dokumentförödande), skola vi dock i
förbigående anteckna de få dithörande väsendtligare uppgifter vi fonnit. Den äldsta
är från 1527, då i en räkenskapsbok förekommer bland »Skenckninger» (sid. 359):
Item Mester Olaff Petri til prenteridh Sancte Anne tidh — xl marc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
