Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VESTEBÅS: O. OLOFSSON, WALD, LAURINGEN.
visas också genom ett Rudbecks tal, De officio ministrorum verbi,
hvilket har detta tryckår. — Uti Gustaf Adolfs privilegier af
den 25 mars 1623 för domkyrkan, gymnasium m. m. i Vesteräs
är äfven den nya stiftelsen ihågkommen med ett årligt anslag,
sålunda: »Item Boketryckiaren af behollen Kyrkietijende i
Lilleheradt, Spanmäåll Tijo tunnor.» Detta anslag utgick ända till
1850, dä det indrogs genom kongl. bref af den 12 juni.
Den förste boktryckaren i Vesterås var OLoF ULOFSSON
HELSING, som ditflyttade från Stockholm i nov. 1621, enligt hvad vi
ofvan sett. Om honom heter det i den nämnda förteckningen
vid är 1628: »Sedan drog Tryckiaren Oloff Olson här ifrån til
Stocholm, och bleff dödh Peste.» Utan allt tvifvel är detta en
sanningsenlig uppgift, hvilken dock icke får uppfattas så, som
skulle O. Olofssons död ha inträffat just det året, utan man
måste lägga en viss vigt vid ordet »sedan». Han tryckte nemligen
ännu 1630 i Vesterås, utom annat, en den 28 april ventilerad
Excercitatio theologica de Sacra Coena d. Joh. Andree
Hedemorensis. Derefter finnes intet spår af hans verksamhet, och
tryckeriet hvilade till 1635, då
PEDER ERIKSSON WaAnD hitflyttade från Upsala. I den nämnda
gamla tryckförteckningen heter det: »Ther effter kom Peter Wald
Tryckiaren til Wästeråhs, och äro Tryckte Anno 1635». Skenbart
synes väl häremot strida, att synodal-disputationerna för åren
1633 och 1634 (»anni currentis», som titlarna ha) äro tryckta hos
honom; men de hafva i sjelfva verket intet tryckår, och den
gamla salu-listan upptager dem säsom tryckta 1636. De hafva
således utan allt tvifvel blifvit ventilerade handskrifna, och först
efteråt kommit i press. Övisst är om Wald stannade i Vesterås
längre än till och med 1641. Säkert är att han 1642 uppträder
i Åbo såsom akademiens boktryckare.
Från 1642 var EvucHARIUs LAURINGER, en tysk,
gymnasiiboktryckare i Vesterås. Egendomligt är att han redan uti ett
kongl. bref af den 14 jan. 1636 uttryckligen kallas boktryckare.
Han hade blifvit affordrad »Tw Ährs vthlagor hwilke restera att
vthgöras aff den Åker han wedh Vpsala hafwer och den han här
till för sin tienst skuld hafwer nutit frijheet vppå», och fick han
nu samma rest »til någon hielp och vppehelle behålla. Men här
effter skall han wara förtenckt Oss och Cronan vthgöra, hwadh
där vtaf bör vthgöras» Huru detta skall förstås är icke lätt
att säga, då det är säkert att boktryckaren i Upsala 1636 var
Eskil Mattsson och i Vesterås Peder Wald.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
