Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKERI-SOCIETETEN : TARIFFRÅGAN.
min boktryckare-erfarenhet är, erkänner jag dock uppriktigt, att jag länge
önskat någon stadga i detta afseende, så mycket mer, som, ehuru planen
i det uppgifna projektet merendels varit följd på mitt tryckeri, jag likväl
mången gång nödgats röna det temligen sällsynta ödet: att gesällerna
prejat boktryckaren.
Afsigten med den föreslagna taxan lär förmodligen vara den, att, så
mycket möjligt är, öfverallt införa en viss enhet i betalningssättet, till
undvikande af oupphörliga tvister emellan obilliga gesäller och billiga,
fromma och menskliga patroner, samt att förekomma den vådan, som
kanske någon gång en patron kunde löpa, att hans folk emigrerade och
likasom vildgäss flöge ner hos en annan boktryckare. Förra ändamålet
vinnes fullkomligen just genom en sådan taxa; men med den senare
afsigten ser det något vanskligare ut, ty i grund af samma taxa, som då
är högsta rätt, kan högsta rätt blifva högsta orätt. Jag vill med ett
litet exempel förklara mig.
En man benämnd I. AL. vill hafva visitkort tryckta. Jag är sjelf
för äredryg eller mensklig att sätta dessa fem bokstäfver (nb. jag räknar
komma eller punkt också för en bokstaf, äfven när jag betalar visst för
1,000), utan låter en sättare göra det, och kalkylerar sedan: när 500
fyrkanter i O kosta 3 sk. 6 rst. banko, hvad kosta då 3 eller 4? En
alltför kristlig regula de tri, och som säkert kan verkställas, efter den
kan tänkas. — Är det då underligt om arbetarne, genom detta och andra
ohyggliga sätt att föra böcker och räkningar dömde till svältkur, söka
ett blidare klimat och en bättre utkomst?
Jag underställer således hr kongl. bibliotekariens och societetens
pröfning om icke, utom det öfverenskomna priset för diverse jemna
format, sättaren måtte för hvart arbete, som ej så noga uppfyller taxans
geometriska fordran, eller rättare sagdt, för det minsta af en sättares
ockasions-arbeten, betalas 5 sk. 4 rst. banko.
För öfrigt, som taxan endast har afseende på jemn stil, utan
betydliga variationer, bör icke i densamma kunna fastställas några bestämda
pris för matematik, tabeller, linietryck m. fl. otaliga omvexlingar, som
vid ett boktryckeri förefalla, utan bör sådant få bero af en anständig
öfverenskommelse emellan patronen och hans folk. Dock önskade jag,
att i samma taxa äfven utsattes ett visst penningestraff för hvar utan
laga förfall försummad arbetsdag, uträknadt efter gesällens vanliga
förtjenst, i anseende till den stora förlust en patron lider genom en tredsk
eller utsväfvande gesälls kapriser, likasom å andra sidan för den flitige
bör fastställas en viss dagspenning, då han utan sitt förvållande saknar
tillfälle att förtjena sitt bröd.
Men jag glömmer den tredje nyttan af det gjorda förslaget — och
är isynnerhet för den mest ifrig att se en billig taxa först införd, men
också strängt efterlefd och af vederbörande öfvervakad. — Det skulle
. möjligen kunna hända, att en patron vore nog grym, och oaktadt sin
betydliga förtjenst, oaktadt den ärliga, eller åtminstone hvart tredje år
skeende tillökning på samma arbete, likväl anser samma folk som arbeta
för hans fullkomliga bergning, och ofta utsväfvande vällefnad, icke
förtjena bättre öde än negerns. Icke nog att han fastsmidt dem vid pressen
eller kasten, och genom den gemena konsten att sätta dem i skuld för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
