Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
uppträda som små sänkor mellan lafmossarnas tufvor.
Submersio-nen framkallar en del biologiska egendomligheter i de här växande
lafvarnas utbildning.
Inledningsvis skola vi fästa oss vid hvad jag skulle vilja kalla
de falska fasciationsfenomenen. Dessa betingas af att. som strax
närmare skall visas, hos busklafvar skottets tangentiala tillväxt blir
betydligt starkare än på lokaler af mera normal natur. Detta blir
än prägnantare genom de samtidigt härmed inträdande
uppfläknings-och upprullningsfenomenen. Hålcylindriska skott spricka ej sällan
sönder, och det uppfläkta skottet deformeras sedan genom att den
nämnda interkalära tillväxten i tangential riktning tyckes blifva än
lifligare. Ett vackert exempel härpå lämna de stora trumpetformiga
podetierna af Cladonia deformis L. Hoffm. Viktigare för här
föreliggande problem äro kanske de förändringar, som bålen af de
stora Celraria-aTlemn: C. islandica L.’ Ach., såväl f. platyna Ach.
som f. crispa Ach., och C. hiascens, (Fr.) Th. F"r.. undergå.
Kanterna af de bandformiga dorsiventrala skotten hos dessa arter
böjas som bekant alltmer mot hvarandra, så att äldre skottpartier
få formen af hålcylindrar med en smal längdspricka, där kanternas
hapterer träffa samman. Under submersionen upprullas ej sällan
dessa hàlcvlindrar, så att de gamla skottpartierna åter blifva platta
eller svagt rännformiga som under ungdomsstadiet. De upprullade
skottpartierna äro betydligt bredare än de yngre, och denna bredd
ökas genom fortsatt tangential sträckning, så att hela lafven får ett
ganska afvikande utseende. Detta blir än mera egendomligt genom
skottens oregelbundna böjningar, orsakade dels af att de genom
haptererna förmedlade sammanväxningarna" bitvis förhindrat
upp-rullningen. dels af att skotten utföra diverse geotropiska
tillväxtfenomen, sedan de rubbats ur sitt läge af smältvattnet. Dessutom ändras
färgen, så att hos Cetraria islandica den glänsande kastanjefärgtonen
går förlorad genom utlakningen och öfvergår till glanslöst
mörkbrun.
Att det verkligen är submersionen, som framkallat dessa
förändringar hos busklafvarna i fjällhedarnas och lafmossarnas sänkor,
har jag öfvertygat mig om genom följande experiment i Uppsala
Botaniska trädgårds frigidarium med Cetraria islandica. C. nivalis
<L Ach. och C. ciicullata Bell * Ach. samt Cladonia rangiferina | L.) och
1 Reinke, Abhandlungen über Flechten, p. 191. — Sernander, De buskartade
lafvarnas hapterer. p. 31.
’ Sernander. 1. c„ p. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
